I DENNA AVDELNING

Relaterade artiklar
Inga data hittades

Det finns två typer av stroke: ischemisk och hemorragisk. Ta reda på vad som orsakar varje typ, vanliga symtom samt hur stroke diagnostiseras och behandlas.

Vad är stroke?

En stroke (även kallad hjärninfarkt) är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kräver akut sjukvård.

En stroke inträffar om hjärnan inte får den blodtillförsel den behöver, vilket i sin tur begränsar syret i hjärnan. När detta händer beror det oftast på att antingen blodtillförseln till hjärnan är blockerad eller att ett blodkärl i hjärnan spricker.

Utan akut behandling kan grupper av celler i hjärnan skadas eller dö till följd av syrebrist. Detta kan leda till funktionshinder eller till och med dödsfall. Ju snabbare man får rätt behandling, desto bättre är chansen för återhämtning.

Vilka är de viktigaste typerna av stroke?

Det finns två huvudtyper av stroke:

  • Ischemisk stroke: Detta är den vanligaste formen av stroke och utgör cirka 80 % av alla fall[1]. Det orsakas av en blodpropp som orsakar en blockering och stänger blodtillförseln till hjärnan.
  • Hemorragisk stroke: Detta är när ett blodkärl som försörjer hjärnan spricker, vilket orsakar blödningar i eller runt hjärnan.

[1] Donkor ES. Stroke in the 21st Century: A Snapshot of the Burden, Epidemiology, and Quality of Life. Stroke Res Treat. 2018;2018:3238165. doi:10.1155/2018/3238165

TIA (transitorisk ischemisk attack)

Vissa människor upplever en TIA innan de får en fullständig stroke. Symtomen för en TIA är samma som för en stroke men de varar bara under en kort tid. Därför kallas ofta en TIA för en “mini-stroke”. Även om effekterna av en TIA inte är lika långvariga som av en fullständig stroke, indikerar det en ökad risk för stroke inom en snar framtid.

Hur många människor får en stroke?

Rapporten Burden of Stroke in Europe från 2020 konstaterade att 1,2 miljoner inträffade i Europeiska unionen under 2017[1]. Den beräknade också att antalet personer som lever med stroke under de kommande tre decennierna (2017–2047) skulle öka med 27 %, främst på grund av en ökad livslängd bland befolkningen och ökad överlevnad.

[1] Wafa HA, Wolfe CDA, Emmett E, Roth GA, Johnson CO, Wang Y. Burden of stroke in Europe – thirty-year projections of incidence, prevalence, deaths, and disability-adjusted life years. Stroke. 2020;51(8):2418-2427. doi:10.1161/STROKEAHA.120.029606

Symtom

De viktigaste symptomen på stroke påverkar ansiktet, armarna och talet. Men stroke är olika för alla och vilka symtomen är beror på vilken del av hjärnan som har drabbats och hur illa vävnaden i hjärnan är skadad.

Vilka är symtomen på stroke?

De tre kroppsliga huvudområdena som påverkas av stroke är:

  1. Ansiktet: Det är vanligt att ansiktet hänger ner på ena sidan under en stroke. Detta kan vara mer framträdande när personen ler. Så om du är orolig för att någon drabbats, be personen att le för att se om ena sidan av ansiktet hänger ner.
  2. Armarna: Ofta blir man svag eller får domningar i armarna. Om någon inte kan lyfta och hålla upp armarna kan det vara ett tecken på stroke.
  3. Talet: Förvrängt eller sluddrigt tal är ofta ett av de första uppenbara symtomen. Ibland försvinner talförmågan helt och hållet.

Andra möjliga symtom kan inkludera:

  • Förlamning på ena halvan av kroppen
  • Synproblem
  • Svårigheter att förstå andra
  • Balans- och koordinationsproblem
  • Yrsel
  • Förlust av medvetande
  • Förvirring

Vilka är stadierna av stroke?

Det finns inga specifika stadier förknippade med att få en stroke. Dock upplever vissa personer en TIA (transitorisk ischemisk attack), vilket kan vara ett varningstecken på att de snart kan få en stroke. En TIA kallas ibland en “mini-stroke” eftersom symtomen är desamma som vid en stroke. Men eftersom blockeringen av blod till hjärnan är övergående varar en TIA bara under en kort tid.

En TIA skadar inte hjärncellerna eller orsakar permanent funktionsnedsättning, men den indikerar en ökad risk att få en fullskalig stroke inom en snar framtid.

Alla får inte en TIA före sin stroke – men om de får en TIA är det viktigt att söka läkarhjälp omedelbart eftersom det kan vara ett tecken på att en stroke är nära förestående. I en studie av strokepatienter publicerad i den medicinska tidskriften Neurologi undersöktes 2 416 personer som hade fått en ischemisk stroke[1]. Av dessa hade 549 upplevt en TIA före sin stroke, varav en majoritet inom sju dagar före stroken.

TIA-symtom kan inkludera:

  • En känsla av domningar eller svaghet i ena halvan av kroppen
  • Svårt att prata eller förstå
  • Synproblem
  • Svår huvudvärk
  • Förvirring
  • Yrsel eller förlust av balans

[1] Rothwell PM, Warlow CP. Timing of TIAs preceding stroke: time window for prevention is very short. Neurology. 2005;64(5):817-820. doi:10.1212/01.WNL.0000152985.32732.EE

Long-term consequences of stroke

In the long term there are a number of mental and physical issues that can arise as a result of having a stroke. These include:

  • Mild, moderate or severe physical disability
  • Problems with brain function, including memory and thinking skills
  • Mental health problems, such as depression and anxiety

Långtidskonsekvenser av stroke

På lång sikt finns det ett antal psykiska och fysiska problem som kan uppstå till följd av en stroke[1]. Dessa inkluderar:

  • Mild, måttlig eller svår fysisk funktionsnedsättning
  • Problem med hjärnans funktion, inklusive minne och tankeförmåga
  • Psykiska problem såsom depression och ångest

[1] Crichton SL, Bray BD, McKevitt C et al. Patient outcomes up to 15 years after stroke: survival, disability, quality of life, cognition and mental health. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry. 2016;87:1091-1098. doi:10.1136/jnnp-2016-313361

Vilka är de tidiga tecknen på stroke?

AKUT-testet används ofta för att identifiera en stroke. Leta efter de fyra huvudsakliga kroppsliga områdena som påverkas: Ansikte, Kropsdel (arm/ben) och Uttal, vilket beskrevs i avsnittet om symtom. Det är hög Tid att ringa till 112 för omedelbar läkarvård om ett av dessa 4 områden är påverkade.

Kom ihåg förkortningen AKUT:

  • Ansikte: Hängande eller stumt ansikte, eller snett leende. Be personen le.
  • Kroppsdel (arm/ben): Svag eller stel i en arm, eller svårt att hålla armarna uppe. Be personen lyfta båda armarna och hålla kvar i 10 sekunder.
  • Uttal: Talet är sluddrigt eller svårt att förstå. Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Det är vackert väder idag”.
  • Tid: Om du upptäcker minst ett av dessa symtom är det hög tid att ringa 112.

Alla stroker är olika, och de fyra AKUT-symtomen kan åtföljas av ett eller flera av de ytterligare symtomen som listas i avsnittet “Vilka är stadier av stroke?”.

Orsaker, riskfaktorer och förväntad livslängd

En stroke kan vara ischemisk (när blodtillförseln till hjärnan är avstängd) eller hemorragisk (när det finns en blödning i eller runt hjärnan). Risken att få en stroke ökar med åldern och äldre människor har lägre chans att överleva.

Vad orsakar stroke?

Stroke orsakas av att hjärnan inte får tillräcklig blodtillförseln, vilket kan ske på olika sätt beroende på typ av stroke.

Ischemisk stroke

Vid en ischemisk stroke blockeras blodtillförseln till hjärnan. Detta kan orsakas av att en blodpropp bildas antingen i en artär som leder till hjärnan eller i ett litet blodkärl djupt inne i hjärnan. Det kan också vara resultatet av en propp som rör sig genom blodomloppet till hjärnan från en annan del av kroppen.

Hemorragisk stroke

En hemorragisk stroke kallas också för hjärnblödning eftersom det orsakas av en blödning i eller runt hjärnan. Detta kan ske på två sätt:

  1. Intracerebral blödning: Ett blodkärl inuti hjärnan spricker och orsakar blödningar i hjärnan.
  2. Subaraknoidal blödning: Ett blodkärl på hjärnans yta spricker, vilket orsakar blödningar mellan hjärnan och skallen.

Är stroke ärftligt?

Risken för stroke är högre för personer med en familjehistoria av stroke, men man tror att det är riskfaktorerna för stroke som är ärftliga (såsom högt blodtryck och diabetes), snarare än stroke i sig .

Vem får stroke?

Risken att få en stroke påverkas av faktorer som antingen är “icke-modifierbara” vilket betyder att de inte kan ändras, eller “modifierbara” vilket innebär att beteende och val kan påverka.

De två icke-modifierbara faktorerna – som handlar om vem man är som person – som kan påverka risken att få en stroke är:

  • Ålder: Risken för stroke ökar med åldern och fördubblas varje decennium efter 55 års ålder.
  • Kön: I genomsnitt upplever män stroke cirka fyra år tidigare än kvinnor, och incidensen av stroke hos män är 33 % högre. Dock är kvinnor mer benägna att drabbas av allvarlig stroke än män.

Modifierbara riskfaktorer – som kan påverkas eller kontrolleras – inkluderar:

  • Att dricka för mycket alkohol: Att dricka för mycket alkohol höjer blodtrycket,[1] vilket är en av de största riskfaktorerna för stroke.
  • Rökning: Rökning ökar risken för alla typer av stroke för både män och kvinnor[2].
  • Fetma: Att vara överviktig ökar risken för högt blodtryck, hjärtsjukdomar och typ 2-diabetes – och alla dessa kan öka risken för stroke.
  • Diabetes: Forskning visar att personer med typ 2-diabetes är mer benägna att få en stroke[3].
  • Högt blodtryck: Detta är en av de största riskfaktorerna för stroke och är nära relaterat till alkohol, rökning och övervikt. Blodtryck på 140/90 eller högre kan skada blodkärlen som förser hjärnan med blod.

 

Hjärtsjukdom är också en betydande riskfaktor för att få en stroke samt en vanlig dödsorsak efter att ha drabbats av en stroke. Om hjärtsjukdomen är ärftlig kan detta vara en icke-modifierbar riskfaktor, men vissa människor kan kanske ändra sitt beteende för att påverka sin risk för hjärtsjukdom och därmed risken för stroke.

[1] Millwood IY, Walters RG, Mei XW et al. Conventional and genetic evidence on alcohol and vascular disease aetiology: a prospective study of 500 000 men and women in China. Lancet. 2019;393(10183):1831-1842. doi:10.1016/S0140-6736(18)31772-0

[2] Pan B, Jin X, Jun L, Qiu S, Zheng Q, Pan M. The relationship between smoking and stroke. Medicine (Baltimore). 2019;98(12):e14872. doi:10.1097/MD.0000000000014872

[3] Chen R, Ovbiagele B, Feng W. Diabetes and stroke: epidemiology, pathophysiology, pharmaceuticals and outcomes. Am J Med Sci. 2016;351(4):380-386. doi:10.1016/j.amjms.2016.01.011

Hur länge kan du leva med stroke?

När det gäller överlevnad efter en stroke är ålder en av de mest avgörande faktorerna. Forskning visar att risken att dö av stroke fördubblas ungefär för varje extra decennium av åldern[1]. En annan viktig faktor är hur lång tid det har gått sedan stroken. En studie kopplade stroke till en nästan femfaldig ökning av dödsrisken jämfört med den allmänna befolkningen mellan fyra veckor och ett år efter stroken samt en tvåfaldig ökning efter ett år[2].

Men överlevnaden har förbättrats avsevärt under det senaste decenniet tack vare nya strokebehandlingar och förbättrad strokevård[3]. Snabb behandling hjälper till att öka chansen att överleva och minska risken för långtidseffekter.

[1] Shavelle R, Brooks J, Strauss D, Towfighi A. Long-term survival prognosis after stroke.

A practical guide for clinicians. Practical Neurology. Published February 2020. Accessed February 2021. https://practicalneurology.com/articles/2020-feb/long-term-survival-prognosis-after-stroke

[2] Brønnum-Hansen H, Davidsen M, Thorvaldsen P. Long-term survival and causes of death after stroke. Stroke. 2001;32(9):2131-2136. doi:10.1161/hs0901.094253

[3] Seminog O et al. Determinants of the decline in mortality from acute stroke in England: linked national database study of 795 869 adults BMJ 2019; 365 doi:10.1136/bmj.l1778

Diagnos

För att ge bästa chans till återhämtning måste läkare ställa en korrekt stroke-diagnos så snabbt som möjligt.

Hur diagnostiseras stroke?

Diagnos ställs genom att utföra en rad tester för att identifiera eventuella hälsotillstånd som kan orsaka stroke (såsom högt blodtryck) och genom att göra hjärnavbildningar för att få en bättre förståelse av vad som händer inuti hjärnan.

Test för att diagnostisera stroke

Om läkare misstänker en stroke kommer de att försöka utföra en av följande typer av hjärnavbildning inom en timme efter ankomsten till sjukhuset:

  • Datortomografi: Flera bilder används för att skapa en tredimensionell bild av hjärnan. Datortomografi är vanligtvis snabbare än magnetkamera, vilket gör att behandlingen kan påbörjas tidigare. Datortomografi är även effektivt för att visa skillnaden mellan ischemisk och hemorragisk stroke.
  • Magnetkamera: Magnetiska fält och radiovågor används för att ge en detaljerad bild av hjärnans insida. Denna typ av avbildning kommer att användas om någon har återhämtat sig från en TIA. Magnetkameran kan visa hjärnvävnad i detalj och identifiera mindre områden som har drabbats av en stroke.

Andra tester som kan vara till hjälp för att diagnostisera en stroke inkluderar:

  • Blodprov: För att kontrollera kolesterol och blodsockernivåer
  • Blodtryck: Om blodtrycket är högt kan läkemedel behövas för att minska risken för en ny stroke
  • Pulsmätning: För att kontrollera om det finns oregelbundna hjärtslag
  • Elektrokardiogram: För att visa om ett oregelbundet hjärtslag kan ha orsakat stroken

Behandling och medicinering

Rehabilitering och återhämtning efter en stroke tar tid. Processen är olika för alla och involverar vanligtvis ett team av specialister som sätter upp mål att arbeta mot. Det är viktigt att vara aktivt engagerad i rehabiliteringsplanen för bästa möjliga chans till återhämtning.

Hur behandlas stroke?

Varje stroke är olik den andra, så behandling och återhämtning varierar mycket mellan individer. Återhämtningen tar ofta månader men kan ta år för vissa som överlever stroke. Återhämtningen börjar på sjukhus och involverar ofta en rad olika specialister som hjälper till att sätta upp mål att arbeta mot som en del av tillfrisknandet.

Detta kan innebära ytterligare tester för att hjälpa läkare att förstå vad som behövs. Testerna kan utgöras av:

  • Sväljtest: Det är vanligt att uppleva svårigheter med att svälja efter en stroke, så läkare kan göra tester för att kontrollera att någon kan äta och dricka säkert.
  • Rörlighetsbedömning: Detta kommer att visa omfattningen av den fysiska påverkan från stroken och identifiera vilken hjälp som behövs.
  • Kommunikation och kognitiva bedömningar: En stroke kan påverka hjärnans förmåga att förstå, organisera och lagra information. Inledande kognitiva tester tas på sjukhus och det kan finnas ytterligare pågående bedömningar för att se hur stroken har påverkat hjärnan på längre sikt.
  • Tester av näringsämnen och vätskebalans: Dessa belyser eventuella näringsbrister och kontrollerar om kroppen är uttorkad.
  • Kontinensbedömning: Blås- och tarmproblem kan vara jobbiga biverkningar av stroke, men dessa kan vanligtvis förbättras genom att följa rätt råd. En kontinensbedömning kommer att göra det möjligt för läkare att ge de bästa råden och behandling för män.

Läkemedel

En rad olika läkemedel kan användas för att behandla stroke. Olika alternativ kan väljas beroende på typ av stroke..

Läkemedel mot ischemisk stroke

I nödsituationer används vanligtvis läkemedel som kallas trombolys eller "propplösande" läkemedel. De fungerar genom att lösa upp blodproppar och låta blodet flöda tillbaka in i hjärnan. De kan ha en positiv effekt för att minska strokeskador om det ges inom några timmar efter att en stroke har börjat.

Andra behandlingar som kan användas senare för att förhindra fler stroker inkluderar:

  • Trombocythämmande medel: Dessa används för att förhindra att ytterligare blodproppar bildas.
  • Blodförtunnande medel: Dessa förändrar blodets kemiska sammansättning för att minska risken för att ytterligare blodproppar bildas.
  • Blodtrycksmedicin: Detta kan erbjudas om någon har högt blodtryck för att minska risken för ytterligare stroke.
  • Statiner: Dessa hjälper till att sänka kolesterolnivåerna och kan erbjudas för att minska risken för ytterligare stroke, oavsett om kolesterolnivåerna är höga eller inte.

Läkemedel mot hemorragisk stroke

Om man har haft en hemorragisk stroke kan läkare rekommendera att man tar blodtrycksmedicin för att minska risken för ytterligare stroke. Om man redan tar blodförtunnande medel kommer man att behöva behandling för att vända effekterna och minska risken för ytterligare blödning.

Terapi

De långsiktiga effekterna av stroke kan vara omfattande och ett antal behandlingar kan ha en betydande inverkan på återhämtnings- och rehabiliteringsprocessen.

Alla återhämtar sig olika och kräver stöd från en mängd olika specialister. Detta kan inkludera:

  • Fysioterapeut: De fysiska effekterna av stroke kan inkludera balans- och koordinationsproblem, muskelsvaghet samt förlamning på ena sidan av kroppen. En fysioterapeut kan hjälpa till genom att förbereda regelbundna övningar och sätta upp mål att arbeta mot.
  • Psykolog:Det är mycket normalt att människor upplever stress, ångest, depression eller ilska efter en stroke. Regelbunden rådgivning kan hjälpa patienter att ta itu med dessa känslor och även hjälpa dem att hantera påverkan inom nära relationer.
  • Arbetsterapeut: Många dagliga aktiviteter kan bli utmanande efter en stroke. En arbetsterapeut kan ge råd om hur man anpassar hemmet eller använder specialutrustning för att man fortsatt ska kunna vara självständig.
  • Tal- och språkterapeut: Många upplever kommunikationssvårigheter efter en stroke. En tal- och språkterapeut kan hjälpa att göra så att hjärnan lär sig igen hur den ska kommunicera.
  • Andra specialister: Behandling efter en stroke kan också innefatta hjälp från andra specialister såsom en dietist eller en ögonläkare.

Stöd

Ett antal kirurgiska ingrepp kan användas för att behandla stroke. Lämplig procedur beror på vad som orsakade stroken.

Ingrepp vid ischemisk stroke

  • Trombektomi:Detta används ibland för svår ischemisk stroke orsakad av en blodpropp i en stor artär i hjärnan. Trombektomi är ett akutingrepp som utförs mycket kort tid efter stroken. En kateter förs in i en artär och en liten anordning används för att ta bort blodproppen som orsakade stroken.
  • Karotis endarterektomi: Denna operation kan användas vid vissa ischemiska stroker som orsakats av en sammandragning av halspulsådern i nacken, vilken transporterar blod till hjärnan. Operationen involverar att skära i nacken och ta bort fettavlagringar i artären.

Ingrepp vid hemorragisk stroke

  • Kraniotomi: Denna operation innebär att man avlägsnar blod från hjärnan och reparerar eventuella spruckna blodkärl.
  • Shuntoperation: Detta är ett kirurgiskt ingrepp som används när en stroke orsakar att vätska ansamlas i hjärnans hålrum (ett tillstånd som kallas hydrocefalus). Vätskan dräneras från hjärnan med hjälp av ett rör som kallas en shunt.

Diet

Att äta en hälsosam kost är livsviktigt efter en stroke. Kosten kan spela en nyckelroll i återhämtningen genom att hjälpa till att kontrollera blodtrycket och kolesterolnivåerna samt hjälpa till att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt. Detta minskar också risken för en ny stroke.

Stroke-överlevare bör sträva efter att äta en kost rik på spannmål, grönsaker och frukt, samt hälsosamma mejeriprodukter och proteinkällor såsom yoghurt, magert kött, fisk, baljväxter, nötter och frön. De bör också minska intag av processade livsmedel, mättade fetter och transfetter.

Att använda för mycket salt kan leda till ett höjt blodtryck. Saltintaget kan minskas genom att undvika processad mat (som ofta innehåller mycket salt) och att motstå lusten att tillsätta salt i maten.

Träning

Det finns många fördelar med att hålla sig aktiv efter en stroke. Dessa inkluderar:

  • ökat självförtroende och välbefinnande
  • förbättrad muskelstyrka och koordination
  • att hålla hjärtat och artärerna friska
  • lägre blodtryck
  • stabiliserade blodsockernivåer
  • sänkt kolesterol i blodet
  • hjälp för att hålla en hälsosam vikt
Det kan kännas svårt att bli aktiv igen efter en stroke, speciellt när kroppen inte är lika stark som den brukade vara. Att ta små steg kan vara det bästa tillvägagångssättet och en sjukgymnast kan ge råd om hur man kan börja långsamt och öka över tid.

Förebyggande

Det finns många enkla livsstilsförändringar som kan bidra till att minska risken för stroke:

  • Sluta röka: Att sluta röka har studier visat minskar risken att få en stroke[1]. Det är aldrig för sent att ge upp – forskning visar att de som fortsätter att röka efter att ha drabbats av en stroke ökar risken för återfall[2].
  • Minska alkoholintag: Överdrivet drickande kan öka risken för stroke, så begränsa alkoholintaget och sprid ut glasen under veckans gång.
  • Ät en hälsosam kost: En hälsosam kost hjälper till att hålla andra riskfaktorer (såsom fetma och högt blodtryck) i schack.
  • Träna regelbundet: Träning hjälper inte bara till att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt, forskning tyder på att regelbunden fysisk aktivitet är förknippad med en 25–30 % minskad risk för stroke[3].
  • Gå på regelbundna kontroller: Medicinska tillstånd såsom diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol kan göra att artärerna hårdnar och smalnar vilket ökar risken för att de blockeras, vilket kan leda till en stroke. Regelbundna kontroller kan hjälpa till att behålla kontrollen över dessa riskfaktorer.

[1] Pan B, Jin X, Jun L, Qiu S, Zheng Q, Pan M. The relationship between smoking and stroke. Medicine (Baltimore). 2019;98(12):e14872. doi:10.1097/MD.0000000000014872

[2] Chen J, Li S, Zheng K et al. Impact of smoking status on stroke recurrence. J Am Heart Assoc. 2019;8(8):e011696. doi:10.1161/JAHA.118.011696

[3] Gallanagh S, Quinn TJ, Alexander J, Walters MR. Physical activity in the prevention and treatment of stroke. ISRN Neurol. 2011;2011:953818. doi:10.5402/2011/953818

Vetenskapliga studier

En mängd forskning görs för att utveckla nya och mer effektiva behandlingar för stroke. Forskare är särskilt angelägna om att upptäcka sätt att återställa blodflödet till hjärnan och skydda hjärnceller från att dö efter en stroke. Andra intresseområden inom behandling inkluderar att leta efter sätt att förbättra rehabilitering och återhämtning efter stroke.

När det gäller förebyggande av stroke vill forskare förstå mer om riskfaktorerna för stroke. Avbildningstekniker används också i ett försök att lära sig mer om hur stroke påverkar hjärnan.

Referenser och källor

  1.  Donkor ES. Stroke in the 21st Century: A Snapshot of the Burden, Epidemiology, and Quality of Life. Stroke Res Treat. 2018;2018:3238165. doi:10.1155/2018/3238165
  2.  Wafa HA, Wolfe CDA, Emmett E, Roth GA, Johnson CO, Wang Y. Burden of stroke in Europe – thirty-year projections of incidence, prevalence, deaths, and disability-adjusted life years. Stroke. 2020;51(8):2418-2427. doi:10.1161/STROKEAHA.120.029606
  3.  Rothwell PM, Warlow CP. Timing of TIAs preceding stroke: time window for prevention is very short. Neurology. 2005;64(5):817-820. doi:10.1212/01.WNL.0000152985.32732.EE
  4.  Crichton SL, Bray BD, McKevitt C, et al. Patient outcomes up to 15 years after stroke: survival, disability, quality of life, cognition and mental health. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry 2016;87:1091-1098. doi:10.1136/jnnp-2016-313361
  5.  National Institute of Neurological Disorders and Stroke. Brain basics: preventing stroke. Updated April 16, 2020. Accessed February 2021. https://www.ninds.nih.gov/Disorders/Patient-Caregiver-Education/Preventing-Stroke
  6.  Donkor ES. Stroke in the 21st century: a snapshot of the burden, epidemiology, and quality of life. Stroke Res Treat. 2018;2018:3238165. doi:10.1155/2018/3238165
  7.  Millwood IY, Walters RG, Mei XW et al. Conventional and genetic evidence on alcohol and vascular disease aetiology: a prospective study of 500 000 men and women in China. Lancet. 2019;393(10183):1831-1842. doi:10.1016/S0140-6736(18)31772-0
  8.  Pan B, Jin X, Jun L, Qiu S, Zheng Q, Pan M. The relationship between smoking and stroke. Medicine (Baltimore). 2019;98(12):e14872. doi:10.1097/MD.0000000000014872
  9. Chen R, Ovbiagele B, Feng W. Diabetes and stroke: epidemiology, pathophysiology, pharmaceuticals and outcomes. Am J Med Sci. 2016;351(4):380-386. doi:10.1016/j.amjms.2016.01.011
  10.  Shavelle R, Brooks J, Strauss D, Towfighi A. Long-term survival prognosis after stroke.

    A practical guide for clinicians. Practical Neurology. Published February 2020. Accessed February 2021. https://practicalneurology.com/articles/2020-feb/long-term-survival-prognosis-after-stroke

  11.  Brønnum-Hansen H, Davidsen M, Thorvaldsen P. Long-term survival and causes of death after stroke. Stroke. 2001;32(9):2131-2136. doi:10.1161/hs0901.094253
  12.  Determinants of the decline in mortality from acute stroke in England: linked national database study of 795 869 adults BMJ 2019; 365 doi:10.1136/bmj.l1778
  13.  Pan B, Jin X, Jun L, Qiu S, Zheng Q, Pan M. The relationship between smoking and stroke. Medicine (Baltimore). 2019;98(12):e14872. doi:10.1097/MD.0000000000014872
  14. Chen J, Li S, Zheng K et al. Impact of smoking status on stroke recurrence. J Am Heart Assoc. 2019;8(8):e011696. doi:10.1161/JAHA.118.011696
  15. Gallanagh S, Quinn TJ, Alexander J, Walters MR. Physical activity in the prevention and treatment of stroke. ISRN Neurol. 2011;2011:953818. doi:10.5402/2011/953818
Du kanske är intresserad av...
Inga data hittades