I DETTA AVSNITT

Relaterade artiklar
Inga data hittades

Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med eller liknar det som är förknippas med faktisk eller potentiell vävnadsskada. Syftet med smärta är att uppmärksamma oss på att något kan vara fel. För människor som drabbas av kronisk smärta kan tillståndet vara försvagande och påverka många aspekter av livet. Läs vidare för att ta reda på mer om tillståndet, inklusive symtom och behandlingsalternativ.

När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.

Vad är kronisk smärta?

International Association for the Study of Pain beskriver kronisk smärta som “smärta som har kvarstått längre än den normala läkningstiden för vävnaden”[1]. Kronisk smärta definieras som smärta som varar eller återkommer i mer än tre månader. Det kan omfatta komplexa psykologiska och sociala faktorer.

 

 

[1] International Association for the Study of Pain, Subcommittee on Taxonomy. Classification of chronic pain: descriptions of chronic pain syndromes and definitions of pain terms. Pain Suppl. 1986;3:S1-S226. PMID: 3461421

Vilka är de viktigaste typerna av kronisk smärta?

Kronisk smärta är ett långvarigt tillstånd, och några exempel är artrit, fibromyalgi, migrän och ryggsmärta. Det finns tre huvudsakliga kategorier av kronisk smärta:

  • Neuropatisk smärta: Detta är kopplat till nervskador.
  • Nociceptiv smärta: Smärtreceptorer (kallas även nociceptorer) är nervreceptorerna som aktiveras vid skador; vid kronisk smärta kan receptorerna fortsätta att skicka smärtsignaler även efter att skadan har läkt.
  • Idiopatisk smärta: Detta är smärta som inte har någon uppenbar bakomliggande orsak.

Hur många människor har kronisk smärta?

Minst 10 % av den globala befolkningen lider av kronisk smärta, medan i vissa länder och regioner uppskattas förekomsten vara cirka 20–25 %. Dessutom utvecklar en av tio personer kronisk smärta varje år världen över[1]. I Europa rapporterar nästan 20 % av den vuxna befolkningen att de har måttlig eller svår kronisk smärta[2], vilket motsvarar 150 miljoner människor.

 

 

[1] Jackson TP, Sutton Stabile V, McQueen KAK. The global burden of chronic pain. ASA Newsletter. 2014;78(6):24-27.

[2] Breivik H, Collett B, Ventafridda V, Cohen R, Gallacher D. Survey of chronic pain in Europe: prevalence, impact on daily life, and treatment. Eur J Pain. 2006;10:287-333. doi:10.1016/j.ejpain.2005.06.009

Symtom

De exakta symtomen varierar mellan olika individer, men kronisk smärta anses vara smärta som kvarstår efter normal läkningstid. Vanligtvis betraktas smärta som kronisk när den varar eller återkommer i mer än tre till sex månader[1].

 

 

[1] Treede RD, Rief W, Barke A et al. A classification of chronic pain for ICD-11. Pain. 2015;156(6):1003-1007. doi:10.1097/j.pain.0000000000000160

Vilka är symtomen vid kronisk smärta?

Om smärtan kvarstår längre än 12 veckor är det kronisk smärta. Smärtan kan vara relaterat till ett tidigare trauma eller skada, eller så kan det bero på skador i nervsystemet (t.ex. ischias). Hos äldre individer kan tillståndet utvecklas på grund av ett degenerativt tillstånd såsom artros. Kronisk smärta kan störa förmågan att utföra dagliga aktiviteter och kan påverka sömn och mental hälsa. De som drabbas kan märka av att de är mindre aktiva i ett försök att minimera smärtan samt kan därför gå upp i vikt och känna sig slöa. Påverkan på det dagliga livet i samband med långvarig smärta kan innefatta:

  • Minskat engagemang i aktiviteter med familjen eller socialt
  • Koncentrationssvårigheter
  • Uteblivet arbete
  • Förändringar i sexlivet

Vilka är sjukdomsfaserna vid kronisk smärta?

Kronisk smärta är ett långsiktigt tillstånd som de drabbade lär sig leva med hjälp av smärtbehandlingstekniker under läkares tillsyn. Smärtan kan vara konstant eller periodisk och vissa dagar kan smärtan vara så stark att den försvagar individen. Men det är den utdragna längden av den kroniska smärtan som gör tillståndet svårt att hantera. Det är vanligt att uppleva känslomässig upprördhet vid sidan av de fysiska symptomen.

Vissa specifika tillstånd – till exempel ryggsmärta – kan börja som akut smärta efter en stukning eller belastning men kan fortsätta mycket längre än förväntat. Detta skulle behandlas stegvis och börja med egenvård och sedan fortsätta med sjukgymnastik, farmakologisk behandling eller till och med kirurgi. Hur tillståndet utvecklas är individuellt för varje patient med kronisk smärta.

Vilka är de tidiga tecknen på kronisk smärta?

Kronisk smärta definieras som smärta som varar eller återkommer i mer än tre månader. Smärtan är väldigt olika för varje individ. Kronisk smärta kan förekomma i alla olika delar av kroppen. Smärtan kan vara stabil eller varierande samt komma och gå utan någon uppenbar anledning; smärtan kan vara skarp eller dov. Om smärta kvarstår under en längre tid kan den klassas som kronisk smärta.

Orsaker, riskfaktorer och förväntad livslängd

Vad orsakar kronisk smärta?

Kronisk smärta är vanlig och har många olika orsaker. Medan smärtan kan vara relaterad till andra medicinska tillstånd, trauman eller skador kan den också orsakas av problem med nervsystemet, vilket kan skicka smärtsignaler till hjärnan även utan någon uppenbar vävnadsskada.

Potentiella orsaker till kronisk smärta inkluderar:

  • Cancer: Kronisk smärta kan uppstå antingen på grund av sjukdomen i sig eller dess behandling.
  • Sår och skador: Kirurgiska eller oavsiktliga sår eller skador i vävnad kan leda till kronisk smärta.
  • Sjukdomstillstånd det somatosensoriska nervsystemet: Detta kan leda till perifer och central neuropatisk smärta.
  • Sekundär muskuloskeletal smärta: En underliggande sjukdom kan orsaka kronisk smärta någon annanstans såsom i ben, leder och senor.

Är kronisk smärta ärftlig?

Kronisk smärta i sig är inte ärftlig, men det finns bevis som tyder på att vissa tillstånd som kan leda till kronisk smärta kan vara ärftliga.

Ett team av brittiska forskare genomförde en studie med 8 000 tvillingar och undersökte fyra tillstånd som kan visa sig i form kronisk smärta: irritabel tarmsyndrom, muskuloskeletal smärta, bäckensmärta och torra ögon-sjukdomar. Studien visade att om en identisk tvilling led av en av dessa sjukdomar, så var det troligt att den andra tvillingen också gjorde det. Eftersom enäggstvillingar delar praktiskt taget samma genetiska kod tyder detta på att dessa tillstånd har ett ärftligt element.

Vem får kronisk smärta?

I en studie från 2019 som publicerades i British Journal of Anesthesia granskade forskare studier som undersökte sambandet mellan en mängd riskfaktorer – inklusive biologiska, psykologiska och socioekonomiska riskfaktorer – samt utvecklingen, varaktigheten eller svårighetsgraden av kronisk smärta[1]. Studien visade att den viktigaste kliniska riskfaktorn (eller ”tidiga tecknet”) för att utveckla kronisk smärta är om akut smärta upplevs någon annanstans i kroppen. Med andra ord är personer som upplever kortvarig svår smärta (till exempel till följd av en skada) mer benägna att utveckla kronisk smärta än personer som inte gör det.

Studien visade också att patienter med depression eller hjärt-kärlsjukdom var mer benägna att drabbas av kronisk smärta.

Även om ålder inte är en avgörande faktor för att drabbas av kronisk smärta, blir det mer och mer troligt att uppleva ett tillstånd som kan leda till kronisk smärta när man blir äldre.

 

 

[1] Mills SEE, Nicolson KP, Smith BH. Chronic pain: a review of its epidemiology and associated factors in population-based studies. Br J Anaesth. 2019;123(2):e273-e283. doi:10.1016/j.bja.2019.03.023

Hur länge kan du leva med kronisk smärta?

Kronisk smärta minskar inte livslängden, och de flesta av patienterna kan hitta sätt att hantera sin smärta för att leva ett fullvärdigt liv. Men även om man inte kan dö av kronisk smärta, kan smärtan ha en djupgående inverkan på livskvalitet och psykisk hälsa. Det är dubbelt så troligt att personer med svår kronisk smärta har självmordstankar[1].

 

 

[1] Racine M. Chronic pain and suicide risk: a comprehensive review. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry. 2018;87(Pt B):269-280. doi:10.1016/j.pnpbp.2017.08.020

Diagnos

Om man tror att man lider av kronisk smärta är det viktigt att besöka en läkare så att de kan ställa en diagnos.

Hur diagnostiseras kronisk smärta?

Eftersom mätning av smärta är subjektiv och mycket personlig för varje individ kommer vårdgivaren att behöva göra en systematisk och omfattande bedömning för att karakterisera smärtan – till exempel för att avgöra om smärtan är brinnande, stickande eller bultande – och klargöra smärtans inverkan på individens liv. Vårdgivare kommer att ta hänsyn till alla andra medicinska och psykologiska problem. En fysisk undersökning kan vara nödvändig som en del av bedömningen, och det är viktigt att diskutera och utvärdera alla smärtbehandlingar som har prövats. Detta hjälper vårdgivare att få en tydligare förståelse av smärtan och de potentiella fördelarna med behandling.

En detaljerad smärtbedömning gör det möjligt för vårdpersonal att avgöra om smärtan som upplevs matchar ett välkänt smärtsyndrom eller om det finns en strukturell sjukdom som kan förklara smärtan. Detta kan sedan bidra till en förståelse för vad smärtan grundas i och om orsaken är fysisk eller psykologisk. Bedömningen kommer även att belysa eventuella negativa effekter som smärtan har på fysisk och social funktion samt utforska eventuella samexisterande problem som kan behöva behandling samtidigt.

Test för att diagnostisera kronisk smärta

Även om det inte finns något specifikt diagnostiskt test för kronisk smärta, finns det verktyg som vårdgivare kan använda för att avgöra hur allvarlig smärtan är och vilken inverkan smärtan har på det dagliga livet. Smärtbedömning kan användas för att sammanställa en tydlig historik av smärtan samtidigt som smärtans art och svårighetsgrad bedöms. Smärtbedömningen kan användas över tid för att fastställa vilka behandlingar som fungerar. De tre typerna av bedömning som vanligtvis används värderar smärta på en numerisk skala, en verbal skala eller en visuell skala.

I tillägg till smärtbedömning finns det även andra metoder som vårdpersonal kan använda för att diagnostisera kronisk smärta. Vilken metod som skall användas beror på vilken typ av smärta som upplevs, men till exempel vid perifer neuropati kan ett nervfunktionstest som kallas elektromyografi användas. Testet går ut på att en elektrod sätts in i en muskel för att registrera elektrisk aktivitet och upptäcka nervskador. Samtidigt kan läkaren utföra en nervledningsundersökning för att registrera nervernas svar på en elektrisk ström genom att fästa en platt elektrod på huden som avger en låg elektrisk ström.

Behandling och medicinering

Hur diagnostiseras kronisk smärta?

Behandlingsplanerna är skräddarsydda för individen och består vanligtvis av en kombination av läkemedel, träning och sjukgymnastik. Ingen enskild behandlingsteknik garanterar fullständig smärtlindring, men de flesta patienter kan hitta en kombination av behandlingsalternativ som hjälper dem att hantera sitt tillstånd. Patienter rekommenderas vanligtvis att fortsätta arbeta om möjligt, även om det ibland är nödvändigt med en minskad arbetsbelastning eftersom detta kan ge en distraktion från smärtan. Att fortsätta livet så normalt som möjligt kan hjälpa till att minska risken för att känna sig nere och att utveckla depression. Varje behandlingsplan kommer att anpassas till patientens preferenser och egna situation med ett vårdpaket som behandlar smärtsymtomen och andra tillhörande problem, vilka kan utgöras av dåligt humör, ångest eller sömnstörningar.

Läkemedel

Smärtstillande receptfria läkemedel som icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, smärtstillande läkemedel och lätta opioider kan hjälpa till att minska smärtan men utgör inte en långsiktig lösning. Eftersom tillståndet är så personligt för varje patient kommer alla läkemedelsplaner att skräddarsys för individen och bör övervakas av vårdpersonal. I vissa fall kan smärtlindring eller steroidinjektioner ges. Anti-krampmedel (antiepileptika) kan användas för att behandla olika neuropatiska smärttillstånd, medan lugnande eller ångestdämpande medel kan ordineras för kortvarig behandling av sömnproblem till följd av kronisk smärta. Antidepressiva läkemedel kan även ges eftersom vissa antidepressiva medel har specifika indikationer för behandling av vissa former av kronisk smärta, och vissa personer med kronisk smärta kanske också lider av depression. De antidepressiva medel som kan skrivas ut inkluderar tricykliska antidepressiva och selektiva serotoninåterupptagshämmare.

Terapi

Läkare hänvisar sannolikt patienter med kronisk smärta till tjänster som kan tillhandahålla självhjälpstekniker för att hantera smärtan. Sjukgymnastik är en vanlig behandling för kronisk smärta och kan inkludera manipulation, stretching och övningar för smärtlindring. Sjukgymnasten vill förstå smärtan och hur den påverkar det dagliga livet för att hjälpa individen att leva bra igen. Sjukgymnasten kommer sannolikt att ge övningar som kan göras hemma för att lindra symtomen. Många patienter tycker att dessa typer av smärtlindringstekniker är ett effektivt sätt att hantera det dagliga livet.

Stöd

Många tekniker rekommenderas och kan hjälpa människor att hantera kronisk smärta. Dessa inkluderar:

  • Djupandning: Att kontrollera sin andning och koncentrera sig på varje andetag hjälper kroppen att slappna av, vilket kan minska smärtan.
  • Kroppsterapi: Det här är tekniker som syftar till att använda sinnet för att påverka kroppens symtom. Exempel inkluderar hypnos, kognitiv beteendeterapi och meditation.
  • Varma eller kalla kompresser: Dessa kan användas enskilt eller i kombination. Fysiska kompressionsstöd kan också vara till hjälp beroende på var smärtan är.
  • Kompletterande eller alternativa behandlingar: Vissa patienter tycker att akupunktur och andra terapier lättar symtomen.
  • TENS (transkutan elektrisk nervstimulering)-apparat: Den här metoden för smärtlindring använder en mild elektrisk ström. En apparat med elektroder sätts på kroppen och levererar en elektrisk signal, vilket kan minska smärtsignalerna som går till ryggmärgen och hjärnan. Man kan köpa eller i vissa fall hyra dessa för hemmabruk. Det är bäst att prata med en vårdgivare innan du undersöker detta.

Diet

Även om det inte finns några fasta vetenskapliga belägg för att en viss kost kan behandla kronisk smärta, rekommenderas det att äta en mängd olika livsmedel, inklusive frukt och grönsaker, för en hälsosam livsstil. En hälsosam kost optimerar energi och balanserar hormoner, vilket kan hjälpa till med symtomen. Det föreslås emellertid att vissa koständringar i form av komplettering av kosten med specifika näringsämnen kan vara användbara för personer med kronisk smärta .

Träning

Även om vila under korta perioder kan lindra smärta kan för mycket vila öka risken för att skada sig när man försöker röra på sig igen. Träning rekommenderas som en del av en daglig rutin för de med kronisk smärta eftersom det förbättrar muskelton, styrka och flexibilitet. För många människor kan träning varje dag minska antalet dåliga dagar med mycket smärta eller åtminstone leda till att smärtan blir mer hanterbar. Detta beror på att träning frigör kroppens naturliga smärtstillande medel endorfiner. Övningar att prova som hjälper utan att ta hårt på kroppen inkluderar promenader, simning, cykling på motionscykel och yoga.

Förebyggande

Kronisk smärta är ett allvarligt tillstånd som ofta har en enorm inverkan på den drabbades liv och även belastar hälso- och sjukvården. Tyvärr finns det ingen bevisad förebyggande åtgärd för tillståndet, men kronisk smärta som utvecklas till följd av en allvarlig eller plötslig skada kan ibland förebyggas genom korrekt hantering av den första skadan.

Vetenskapliga studier

Eftersom kronisk smärta är ett tillstånd som påverkar så många patienter världen över är det inte förvånande att det finns en mängd vetenskapliga studier om ämnet som handlar om allt från effektiviteten av behandlingsalternativ till hur utbrett tillståndet är. Forskningsinstitutioner runt om i världen har hela avdelningar för att utforska smärtlindring.

Europeiska kommissionen finansierar för närvarande ett internationellt forskningsprojekt som kallas QSPainRelief, vilket samlar tio partnerinstitutioner från fem europeiska länder och från USA för att utveckla och börja använda nya personanpassade behandlingar för patienter med kronisk smärta. Det här femåriga projektet startade i januari 2020 och syftar till att använda datormodeller och matematiska modeller för att stödja upptäckten av läkemedel samt vägleda forskning för att identifiera olika kombinationer av befintlig medicinering som kan ge lindring för dessa patienter.

Referenser och källor

  1. International Association for the Study of Pain, Subcommittee on Taxonomy. Classification of chronic pain: descriptions of chronic pain syndromes and definitions of pain terms. Pain Suppl. 1986;3:S1-S226. PMID: 3461421
  2. Jackson TP, Sutton Stabile V, McQueen KAK. The global burden of chronic pain. ASA Newsletter. 2014;78(6):24-27. 
  3. Breivik H, Collett B, Ventafridda V, Cohen R, Gallacher D. Survey of chronic pain in Europe: prevalence, impact on daily life, and treatment. Eur J Pain. 2006;10:287-333. doi: 10.1016/j.ejpain.2005.06.009
  4. Treede RD, Rief W, Barke A et al. A classification of chronic pain for ICD-11. Pain. 2015;156(6):1003-1007. doi: 10.1097/j.pain.0000000000000160 
  5. Vehof J, Zavos H, Lachance G, Hammond C, Williams F. Shared genetic factors underlie chronic pain syndromes. Pain. 2014;155(8):1562-1568. doi: 10.1016/j.pain.2014.05.002
  6. Mills SEE, Nicolson KP, Smith BH. Chronic pain: a review of its epidemiology and associated factors in population-based studies. Br J Anaesth. 2019;123(2):e273-e283. doi: 10.1016/j.bja.2019.03.023
  7. Racine M. Chronic pain and suicide risk: a comprehensive review. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry. 2018;87(Pt B):269-280. doi: 10.1016/j.pnpbp.2017.08.020
  8. Philpot U, Johnson M. Diet therapy in the management of chronic pain: better diet less pain? Pain Manag. 2019;9(4):335-338. doi: 10.2217/pmt-2019-0014
Du kanske är intresserad av...
Inga data hittades