Även om stress kan orsaka fysiska och psykiska symtom räknas det inte som ett medicinskt tillstånd. Stress är kroppens naturliga svar på att känna sig under press och är en normal del av vardagen.
Stress anses ofta vara en negativ känsla, men dess effekter kan dock hjälpa dig att hantera situationer under press genom att få dig att känna dig mer motiverad eller till och med peppad av en utmaning.
Sätten som människor väljer att minska eller hantera sin stress på varierar, ofta beroende på olika orsaker till stressen.
När vi känner oss under press släpper kroppen ut kortisol och adrenalin. Det är de två hormonerna som stöder vår så kallade ”flykt- eller kamprespons”. Även om denna hormonella boost kan vara till hjälp för att hantera en kortvarig situation så kan produktion av höga nivåer av kortisol och adrenalin under längre tidsperioder påverka din långsiktiga hälsa. Att förstå vad som orsakar din stress kan hjälpa dig att bättre hantera dess effekter.
Stress kan orsakas av svåra eller utmanande situationer i antingen vårt arbete eller privatliv. Problem som orsakar stress kan vara tillfälliga, men det kan även vara så att ett visst område i vårt liv kan orsaka problemen, till exempel om man är olycklig på sitt jobb.
Situationer som orsakar stress är vanligtvis när vi känner att vi inte har kontroll över vad som händer eller hur det ska gå eller när vi känner oss under sådan press att vi inte kan hantera alla krav som ställs.
Ibland kan vi känna en allmän känsla av stress utan att kunna fastställa den exakta orsaken. Det kan bero på att vi känner oss pressade på flera olika sätt. Till exempel kan bekymmer om pengar i sin tur påverka våra relationer. Båda dessa aspekter har en negativ effekt på vårt välbefinnande.
Alla upplever stress då och då. Vissa människor lär sig dock att hantera stress och kanske dra nytta av dess positiva effekter bättre än andra.
Orsakerna till och effekterna av stress skiljer sig åt mellan individer eftersom vi alla har olika livserfarenheter och stödnätverk som hjälper oss att hantera press på olika sätt.
Ungefär hälften av alla arbetstagare i Europa anser att stress är vanligt på arbetsplatsen, vilket är en bidragande orsak till ungefär hälften av alla förlorade arbetsdagar1.
1 European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA). Psychosocial risks and stress at work. Accessed February 2021. https://osha.europa.eu/en/themes/psychosocial-risks-and-stress
Stress kan ge många olika symtom. Det kan påverka både din fysiska och psykiska hälsa såväl som hur du beter dig. En del av symtomen kan ha biverkningar. Om stress till exempel orsakar problem med din matsmältning kan det i sin tur påverka din kost och din allmänna fysiska hälsa – som då kan bli en ytterligare stressorsak.
Stress kan orsaka fysiska, psykiska och beteendemässiga symtom.
Fysiska symtom kan inkludera:
snabb och ytlig andning
snabba hjärtslag, bröstsmärtor eller förhöjt blodtryck
huvudvärk, yrsel eller ont i ögonen
att känna sig spänd, bita på naglarna, gnugga sig i huden eller gnissla tänder
problem med matsmältningen och magsmärtor (gastrointestinala svårigheter)
problem med mens
sexuella problem såsom bland annat att tappa intresset för sex
Psykiska symtom kan inkludera:
att känna sig överväldigad, trött eller gråtfärdig
svårigheter med att koncentrera sig eller fatta beslut
att inte kunna stänga av
att känna sig nere eller ointresserad av det dagliga livet och vardagliga aktiviteter
att oroa sig och känna sig nervös
glömska
Beteendeförändringar kan inkludera:
att vara lättirriterad, otålig och kort med andra människor
problem med att sova
att äta mer eller mindre än vanligt
att dricka eller röka mer än vanligt
att undvika familj och vänner, sociala aktiviteter eller situationer som känns utmanande
att känna sig ensam eller att inte kunna trivas
Oftast är stress en normal del av vardagen utan några långsiktiga effekter, men ihållande stress kan dock orsaka följdeffekter och kopplas till psykiska problem.
Människor som lider av ihållande stress eller frekvent höga nivåer av stress som de inte kan hantera effektivt kan utveckla psykiska problem såsom ångest eller depression.
Omvänt kan pressen att hantera psykiska problem också bli en orsak till stress.
Effekterna av stress varierar beroende på individens förmåga att hantera effekterna, vilket i sin tur kan påverkas av faktorer såsom nivå av kontroll över känslor, erfarenhet av att hantera utmanande situationer, stödnätverket av familj och vänner runt omkring samt hur bra det går med andra saker i livet just då.
Du kanske känner av när du är under mental press, men de första verkliga tecknen på att stress påverkar ditt välbefinnande är ofta fysiska symtom, till exempel att du är trött och har svårt att sova, har huvudvärk eller matsmältningsproblem.
Orsakerna och riskfaktorerna för stress varierar med varje individ. Stress i sig kan leda till ytterligare fysiska eller psykiska hälsoproblem.
Stress orsakas normalt av situationer i din vardag då du är under press. Dessa situationer kan utgöras av problem på jobbet, eller de naturliga utmaningar man känner när man hanterar livsförändringar såsom ett bröllop, en ny bebis eller att gå i pension. Typiska orsaker till stress kan inkludera:
problem på jobbet, att förlora jobbet eller långtidsarbetslöshet
tentor och deadlines
sjukdom, skada och långvariga hälsoproblem
förlusten av en älskad
att känna att man inte har kontroll över en situation
att tycka att ens ansvar är överväldigande
tider av osäkerhet
att skilja sig, att ta itu med familjeproblem, eller svåra relationer
ekonomiska problem, skuldsättning och en instabil livsmiljö såsom bland annat dåliga levnadsvillkor
Situationer som i allmänhet kan betraktas som lyckliga händelser men som fortfarande kan orsaka stress utgörs bland annat av:
att börja på ett nytt jobb
att köpa hus eller att flytta
att starta ett nytt förhållande eller gifta sig
att bli förälder
att gå i pension
Stress behöver inte orsakas av ett enskilt stort problem – stress kan även komma som en följd av ett antal mindre bekymmer som byggs upp med tiden.
Stress är inte ärftligt. Din förmåga att hantera stress och dess effekter kan dock påverkas av beteende och tekniker du lärde dig i ung ålder.
Att vara under press är en normal del av livet och alla känner sig stressade ibland. Stressen du känner av att vara under press kan vara en positiv kraft, hjälpa dig att möta utmaningar och ge dig motivation att effektivt hantera svåra situationer. Men stressen kan även ha en negativ effekt, beroende på hur man hanterar stressen.
Känslor av stress är vanligtvis ett resultat av vardagliga händelser som är tillfälliga och kommer att förändras över tiden. Denna typ av stress är en normal del av livet. Men långvarig stress som inte hanteras väl kan leda till hälsoproblem och hälsoval som kan ha en påverkan på din förväntade livslängd.
Med ihållande stress kan de tillfälliga stress-symtomen utvecklas till kroniska hälsoproblem som påverkar immunförsvaret och matsmältningssystemet samt orsakar problem med hjärtat, sömnen och den reproduktiva hälsan.
Med tiden kan fortsatt stress även leda till psykiska störningar såsom bland annat depression eller ångest. Dessa störningar kan förvärras av beteendeförändringar såsom ökat drickande eller rökning.
Det finns ingen specifik behandling eller medicin för stress eftersom stress i sig inte är ett medicinskt tillstånd. Det finns dock stöd tillgängligt för att minska effekterna av stress och hjälpa till att hantera eventuella symtom.
Om du kämpar med att klara dig, eller om symtomen på din stress eller ångest inte försvinner, bör du tala med läkare eller annan vårdpersonal, eftersom det finns behandlingar som kan hjälpa. Dessa behandlingar inkluderar samtalsterapi, läkemedel, mindfulness, ekoterapi och kompletterande terapier.
Läs vårt avsnitt om konsumenthälsa och upptäck Neuraxbiotic Zen, probiotika som hjälper till att lindra stresssymtom genom att främja tarmflorabalansen tack vare den patenterade probiotikan Lactobacillus plantarum DR7 och magnesium. Probiotikan har en effekt på tarm-hjärna-axeln och hjälper till att modulera de biologiska ämnen som reglerar stress. Magnesium skapar en samverkande effekt och främjar ett välfungerande nervsystem.
Det finns olika läkemedel tillgängliga som kan hjälpa till att minska eller hantera vissa av effekterna av stress.
Din läkare kan ordinera antidepressiva läkemedel mot depression eller ångest, eller läkemedel för att hjälpa dig att sova eller för fysiska symtom som matsmältningsproblem eller högt blodtryck.
Men din läkare kan även vilja att du först ska pröva läkemedelsfria sätt att minska effekterna av stress såsom samtalsterapi.
Samtalsterapi är utformad för att stödja människor med mentala och känslomässiga problem såsom bland annat stress. Om du har svårt att hantera din stress kan du diskutera dina problem med din läkare först, som då kommer att kunna ge råd om det bästa sättet att påbörja behandlingen. Samtalsterapi kan inkludera:
Forskning visar att det finns en viktig länk mellan vår hjärna, vår tarm och de fördelaktiga mikroorganismer som lever i vårt matsmältningssystem (vilket kallas för ”tarm-hjärna-axeln”) som kan påverka hur vi hanterar perioder med stress.
Vissa livsmedel anses hjälpa till med att hantera stress genom att minska kroppens nivåer av stresshormonerna kortisol och adrenalin. Det är också viktigt att upprätthålla en hälsosam och balanserad kost för att stödja din allmänna fysiska hälsa samt hantera ditt blodtryck och hjärthälsa.
Livsmedel som anses bidra till att minska stress inkluderar:
Fysisk aktivitet är ett utmärkt sätt att förbättra både ditt fysiska och mentala välbefinnande. Det hjälper dig att hantera effekterna av stress och höjer ditt humör.
Att öka din fysiska aktivitet betyder inte att du måste gå på gym, anmäla dig till aerobicspass eller ägna dig åt organiserad sport – du kan utföra fysisk aktivitet på ditt eget sätt.
Att vara aktiv i minst 30 minuter om dagen kan förbättra din känsla av välbefinnande och din självkänsla. För att bli mer aktiv kan du leta efter vandringsgrupper eller andra gratisaktiviteter i ditt område eller ta reda på om det finns några kurser som du kan ta del av, till exempel dans, yoga eller simning.
Om du inte har varit aktiv på ett tag och det hela känns lite obekvämt kan du börja med att göra saker du gör hemma mer intensivt – gå upp och ner för trappor oftare, dansa till musik på radio eller ägna dig åt trädgårdsarbete. Om du har ett funktionshinder eller ett långvarigt hälsotillstånd bör du fråga din läkare om vettiga och säkra sätt att träna mer på.
Genom att göra regelbunden aktivitet till en del av ditt dagliga liv snarare än att tänka på det som ”motion” som man måste göra kan du bygga upp goda vanor för livet. Du kan också överväga ytterligare sätt att förbättra ditt välbefinnande såsom meditation och andningsövningar.
Även om viss stress är oundviklig i vardagen är det möjligt att minska och hantera stressens effekter.
Genom att identifiera vad som orsakar stressen kan du kanske undvika den i vissa fall eller bli mer uthållig känslomässigt för att hantera stress bättre. Genom att känna igen symtomen kommer du även att kunna minska eller bättre hantera dem.
En genomgång av New Economics Foundation tyder på att det finns fem steg du kan ta för att förbättra din psykiska hälsa och ditt välbefinnande:[1]
Försök att hålla kontakten med människor som kan ge känslomässigt stöd och praktisk hjälp samt umgås med din familj, till exempel genom att äta middag tillsammans. Avsätt tid för ett socialt liv – ordna till exempel en dag ute med vänner eller ät lunch med en kollega. Hitta en volontärroll som får dig att komma ut.
Regelbunden träning kommer att stödja din fysiska och mentala hälsa. Försök att introducera regelbunden aktivitet i ditt dagliga liv på ett sätt som du tycker om. Kom ihåg att det inte är något krav att delta i organiserad träning eller gå med i ett gym – aktivera dig på det sätt du tycker om och på en nivå som du är bekväm med. Diskutera dina idéer med din läkare om du är osäker på vilken aktivitetsnivå som är säker för dig, till exempel om du har ett långvarigt hälsotillstånd.
Att lära sig något nytt kan förbättra ens psykiska välbefinnande, självkänsla och självförtroende. Överväg att gå med på en lokal högskolekurs där du kan dela upplevelsen och träffa nya människor. Om du inte vill gå med i en kurs kan du pröva på något utmanande hemma såsom gör-det-själv eller matlagning. Och varför inte fråga på jobbet om eventuella möjligheter att ta kurser?
Givande och vänlighet kan hjälpa dig att förbättra ditt psykiska välbefinnande genom att skapa positiva känslor, det ger en känsla av syfte och hjälper dig att skapa kontakt med andra människor. Ge stöd åt andra genom att fråga vänner, familj eller kollegor hur de mår och verkligen lyssna på deras svar. Du kan också vara volontär i ditt samhälle eller umgås med människor som behöver stöd eller sällskap.
Var mer uppmärksam på nuet eftersom det kan förbättra ditt psykiska välbefinnande. Detta inkluderar dina tankar och känslor, din kropp samt världen omkring dig. Mindfulness kan positivt förändra hur du känner om livet och hur du kan ta dig an utmaningar. Fråga din läkare eller annan vårdpersonal om var du kan få stöd med hjälp av mindfulness.
[1] Aked J, Marks N, Cordon C, Thompson S. Five ways to wellbeing: communicating the evidence. New Economics Foundation. Accessed February 2021. https://neweconomics.org/uploads/files/five-ways-to-wellbeing-1.pdf
Mycket forskning om stress fokuserar på hur människor effektivt kan hantera stressymtom. Det har till exempel forskats på hur musik kan leda till känslor av välbefinnande[1] och dessa känslors effekter på stress för par[2] och vid återhämtning från stressiga situationer[3].
En artikel i tidskriften Experimental and Molecular Medicine tar även upp effekten som stress har på frisättningen av hormonet dopamin och hur det hjälper oss att välja det bästa sättet att hantera stressiga situationer[4].
Den amerikanska tidskriften Psychology Today[5] har lyft fram forskning om strategier för stresshantering. Metoderna som behandlas inkluderar att omformulera vad som stressar oss på ett mindre negativt sätt, att förbättra vår planering, att lära oss att slappna av, att bekräfta våra värderingar, att använda våra styrkor, att vara mer förlåtande, att utöva mindfulness och att uttrycka tacksamhet.
Forskare som arbetar med tarm-hjärna-axeln undersöker även betydelsen av den mänskliga mikrobiotan (de ”goda” bakterierna och andra mikroorganismer som lever i matsmältningssystemet). Tarmmikrobiotan har uppmärksammats i en mängd olika stressrelaterade tillstånd såsom ångest, depression och irritabel tarmsyndrom. Dock behövs ytterligare forskning på människor för att upptäcka mer om samspelet och hur stor inverkan mikrobiotan har på stressrelaterade störningar[6].
[1] Ferreri L, Mas-Herrero E, Zatorre RJ et al. Dopamine modulates the reward experiences elicited by music. Proc Natl Acad Sci USA. 2019;116(9):3793-3798. doi:10.1073/pnas.1811878116
[2] Wuttke-Linnemann A, Nater UM, Ehlert U et al. Sex-specific effects of music listening on couples’ stress in everyday life. Sci Rep. 2019;9(1):4880. doi:10.1038/s41598-019-40056-0
[3] Koelsch S, Boehlig A, Hohenadel M et al. The impact of acute stress on hormones and cytokines and how their recovery is affected by music-evoked positive mood. Sci Rep. 2019;6:23008. doi:10.1038/srep23008
[4] Baik JH. Stress and the dopaminergic reward system. Exp Mol Med. 2020;52(12):1879-1890. doi:10.1038/s12276-020-00532-4
[5] Niemiec RM. 10 new strategies for stress management. Psychology Today. Published January 19, 2017. Accessed February 2021. https://www.psychologytoday.com/us/blog/what-matters-most/201701/10-new-strategies-stress-management
[6] Foster JA, Rinaman L, Cryan JF. Stress & the gut–brain axis: regulation by the microbiome. Neurobiol Stress. 2017;7:124-136. doi:10.1016/j.ynstr.2017.03.001
Stress
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
