Psykologiskt välbefinnande hos barn omfattar både deras psykiska och känslomässiga hälsa, vilka är lika viktiga för deras utveckling som fysisk hälsa är. Psykiskt välbefinnande ger barn den bästa chansen att utvecklas väl till friska vuxna som har de färdigheter som krävs för att hantera vardagen. Ta reda på mer om vad som kan påverka barns psykiska välbefinnande och hur vi kan hjälpa barnen att må bra.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Psykiskt välbefinnande är en viktig del av barns allmänna hälsa. Det har ett direkt samband med deras fysiska hälsa och deras förmåga att klara sig bra i skolan, i relationer och i det dagliga livet i allmänhet.
Ett barns psykologiska välbefinnande kan påverkas av ett antal faktorer såsom familje- och skolliv samt miljön i sin helhet. Psykisk hälsa och fysisk hälsa är nära kopplade. Problem med den ena kan leda till problem med den andra. Till exempel kan ett barn som upplever dåligt humör går kanske inte ut och leker med vänner och får därför kanske inte den motion som behövs för att hålla sig fysiskt vältränad och frisk.
Barn kan uppleva en rad olika psykiska och känslomässiga problem vilka kan visa sig i form av dåligt humör, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, dåliga sociala färdigheter med vänner och familj, tecken på stress samt hög nivå av oro.
Dessa kan ibland vara tecken på dålig psykisk hälsa och kan påverka ett barns förmåga att fungera väl i skolan och socialt med en generellt negativ inverkan på deras allmänna välbefinnande och livsglädje.
Det finns nära kopplingar mellan fysisk och psykisk hälsa hos både barn och vuxna.
I synnerhet har forskning visat att det kan finnas ett samband mellan barns matsmältningshälsa och deras psykiska hälsa1. Forskare menar att kroppen har två hjärnor: en i huvudet och en i tarmen. De utvecklas båda från samma sorts vävnad vid befruktningen, sedan blir en del det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och den andra delen blir det enteriska nervsystemet (tarmen). Båda två styrs av samma hormoner och signalsubstanser. De är sammankopplade genom vagusnerven och är i ständig kommunikation med varandra. Denna unika koppling kallas för “tarm-hjärna-axeln”.
Funktioner hos tarmmikrobiotan (mikroorganismerna som lever i den mänskliga tarmen) kan påverka utvecklingen av hjärnan, immunsystemet, lungor och tillväxt. En obalans i tarmbakterier har kopplats till sjukdomar hos barn och vuxna, inklusive autism, ADHD, astma och allergier1.
En av de viktigaste signalsubstanserna för reglering och kontroll av humör är serotonin som ofta kallas “lyckohormonet”. Tarmen producerar cirka 95 % av serotoninet i kroppen och förändringar i serotoninnivåerna påverkar såväl tarmen som hjärnan.
På grund av tarm-hjärna-axeln är stress även förknippat med förändringar i tarmbakterier. Detta innebär att människor som lider av stress kan löpa högre risk för smärta, uppblåsthet och andra matsmältningsbesvär.
När tarmbakterierna är ur balans kan det ha en vid effekt på kropp och själ.
Vissa barn upplever även något som kallas “kroppssyndrom” där de känner fysisk smärta eller ångest som inte kan tillskrivas någon medicinsk störning men som kan orsakas av psykologisk eller känslomässig ångest2.
Oavsett orsak kan dålig fysisk hälsa hindra barn från att delta i aktiviteter de tycker om eller få dem att känna sig annorlunda än andra barn, vilket kan påverka deras allmänna välbefinnande. Dåligt humör kan i sin tur leda till att barn väljer att inte delta i aktiviteter som både kan förbättra deras fysiska hälsa och frigöra endorfiner, vilket kan förbättra humöret.
1 Ronan V, Yeasin R, Claud EC. Childhood Development and the Microbiome-The Intestinal Microbiota in Maintenance of Health and Development of Disease During Childhood Development. Gastroenterology. 2021;160(2):495-506. doi:10.1053/j.gastro.2020.08.065
2 Kurlansik SL, Maffei MS. Somatic Symptom Disorder. Am Fam Physician. 2016;93(1):49-54.
1 Flannery JE, Stagaman K, Burns AR et al. Gut feelings begin in childhood: the gut metagenome correlates with early environment, caregiving, and behavior. mBio. 2020;11(1):e02780-19. doi:10.1128/mBio.02780-19
Barn kan utveckla samma psykiska tillstånd som vuxna men barns symtom kan skilja sig. De flesta symtom relaterar till ihållande förändringar i ett barns beteende.
Varningstecken på att ett barn kan uppleva dåligt psykiskt välbefinnande inkluderar:
Liksom för vuxna kan möjliga orsaker och riskfaktorer för dåligt psykiskt välbefinnande hos barn härröra från både deras gener och miljön runt dem.
Barn kan uppleva dålig psykisk hälsa kopplat till deras gener om ett visst problem är ärftligt (familjärt).
Ett barns hemmiljö kan också påverka. Till exempel är barn som lever i fattigdom eller lider av vanvård, våld i hemmet eller övergrepp särskilt utsatta.
Traumatiska händelser eller förändringar kan också utlösa problem för vissa barn, till exempel vid födelsen av ett nytt syskon, byte av skola eller flytt.
Psykiska problem i barndomen påverkar många familjer. Dock kan vissa familjer vara mer utsatta på grund av sina levnadsförhållanden eller yttre påverkan. Potentiella riskfaktorer för barn inkluderar:
Det är viktigt att vi ger stöd åt barn som upplever dåligt psykiskt befinnande eftersom effekterna kan ha en långsiktig inverkan på barnens utveckling och livschanser. Genom att ge stöd kan vi hjälpa barnen att bättre hantera problem som orsakar problem hemma, i skolan och i deras relationer med vänner och familj.
De flesta barn har människor runt omkring sig – familj, vänner, barnvakter, vårdare, lärare och andra yrkesverksamma som skolsköterskor – som alla kan hålla utkik efter eventuella varningstecken och generellt stödja ett barns psykiska och känslomässiga välbefinnande.
Genom att se till att ett barn har positiva och givande relationer runt omkring sig kan vi hjälpa barnet att upprätthålla sitt psykologiska välbefinnande. Såhär kan vi ge stöd åt barn:
Om du är orolig över en ihållande förändring i ett barns beteende, prata med andra i runt omkring barnet och diskutera eventuella problem med en läkare.
Alla barn kommer att dra nytta av en allmänt hälsosam livsstil som stöder deras fysiska, känslomässiga och psykiska välbefinnande. Detta kan inkludera:
Föräldrar, familjer, vänner, lärare och hälso- och sjukvårdspersonal, såsom en specialist inom barns psykiska hälsa, kan alla hjälpa till att ge stöd åt barn som kan löpa risk för dåligt psykiskt välbefinnande.
Ett av de viktigaste sätten som föräldrar kan stödja sina barn på är att lyssna på barnen och att ta deras känslor på allvar. Föräldrar kan fråga efter stöd från andra om de känner att deras barn är oroligt under en längre tid, om dessa känslor påverkar barnets dagliga livsglädje eller om barnets beteende påverkar familjelivet.
Föräldrar som är oroade över sitt barns psykiska hälsa kan tycka att det är bra att diskutera sina erfarenheter med andra familjemedlemmar, vänner och barnets bredare krets för att ta reda på om de också har märkt några beteendeförändringar. Förändringarna kan sedan diskuteras med barnets läkare.
Läkaren kan skriva en remiss till en psykolog eller kurator för bedömning av barnets psykiska och emotionella hälsa samt för att ordna eventuellt stöd eller behandling. Detta kan inkludera terapi individuell terapi, familjeterapi eller hjälp från barnets skola eller samhällsprogram utformade för att stödja ungdomar. En logoped kanske också kan hjälpa till med eventuella utvecklingsproblem.
Forskning pågår om rollen tarmmikrobiotan (ekosystemet av mikroorganismer i mag-tarmkanalen) har som en regulator av hjärna och beteende. Man tror att förändringsperioder i mikrobiotan sammanfaller med utvecklingen av andra kroppssystem, särskilt med hjärnan och axeln mellan mikrobiota–tarm–hjärna1. På grund av detta har forskare undersökt möjligheten att utveckla nya mikrobiotareglerande strategier tidigt i livet för att stödja neuroutveckling2.
Effekterna av så kallad “toxisk stress” (till exempel när ett barn utsätts för fysiska eller känslomässiga övergrepp) har också visat sig störa utvecklingen av hjärnans uppbyggnad och andra organsystem samt ökar risken för stressrelaterad sjukdom och kognitiv funktionsnedsättning. Toxisk stress i barndomen kan leda till förseningar i utvecklingen och hälsoproblem senare i livet såsom hjärtsjukdomar, diabetes, missbruk och depression1.
Omfattande forskning tyder på att vårdande, lyhörda och pålitliga relationer kan hjälpa till att återställa unga barn som har upplevt vanvård2.
1 Harvard University Center on the Developing Child. Toxic stress. Accessed February 2021. https://developingchild.harvard.edu/science/key-concepts/toxic-stress/
2 National Scientific Council on the Developing Child. 2012. The science of neglect: the persistent absence of responsive care disrupts the developing brain: Working Paper 12. Accessed February 2021. https://developingchild.harvard.edu/resources/the-science-of-neglect-the-persistent-absence-of-responsive-care-disrupts-the-developing-brain/
1 Cowan CSM, Dinan TG, Cryan JF. Annual research review: critical windows – the microbiota–gut–brain axis in neurocognitive development. Child Psychol Psychiatry. 2020;61(3):353-371. doi:10.1111/jcpp.13156
2 Borre YE, O’Keeffe GW, Clarke G, Stanton C, Dinan TG, Cryan JF. Microbiota and neurodevelopmental windows: implications for brain disorders. Trends Mol Med. 2014;20(9):509-518. doi:10.1016/j.molmed.2014.05.002
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
