{"id":4282,"date":"2021-03-15T10:24:57","date_gmt":"2021-03-15T10:24:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/?p=4282"},"modified":"2022-07-15T11:12:53","modified_gmt":"2022-07-15T11:12:53","slug":"atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/","title":{"rendered":"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta"},"content":{"rendered":"

Epilepsi \u00e4r ett sjukdomstillst\u00e5nd i centrala nervsystemet som p\u00e5verkar fler \u00e4n 50 miljoner m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver, vilket orsakar fysiskt lidande och emotionell stress samt \u00e4ventyrar f\u00f6rhoppningar och dr\u00f6mmar.<\/p>\n

Epilepsi kan drabba alla oavsett k\u00f6n eller etnicitet och \u00e4ven om epilepsi \u00e4r vanligare hos barn och personer \u00f6ver 65 \u00e5r kan det f\u00f6rekomma i alla \u00e5ldrar och f\u00f6rbli ett livsl\u00e5ngt tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Det finns hj\u00e4lp – f\u00f6r de flesta med epilepsi kan anfallen stoppas eller minskas med hj\u00e4lp av anti-epileptiska l\u00e4kemedel som ordineras av l\u00e4kare. Det finns hopp – inom forskningen g\u00f6rs nya uppt\u00e4ckter om hur hj\u00e4rnan fungerar f\u00f6r att fr\u00e4mja utvecklingen av l\u00e4kemedel och f\u00f6rb\u00e4ttra terapier.<\/p>\n

Vad vet du om epilepsi?<\/h2>\n

Vetenskaplig forskning har hj\u00e4lpt oss att f\u00f6rst\u00e5 mer om hj\u00e4rnans komplexa fysiologi och de mekanismer som \u00e4r involverade i epilepsi samt att ta reda p\u00e5 vilka omr\u00e5den i hj\u00e4rnan det \u00e4r som aktiveras under ett anfall. En uppt\u00e4ckt \u00e4r att epilepsi \u00e4r en m\u00e5ngsidig grupp av s\u00e4llsynta sjukdomar som tenderar att leda till anfall.<\/p>\n

Studier om genetik, \u00e4mnesoms\u00e4ttningsf\u00f6r\u00e4ndringar, avvikelser i hj\u00e4rnans struktur, immunsystemet och infektionssjukdomar identifierar vad som potentiellt kan utl\u00f6sa anfall samt metoder f\u00f6r att lugna eller neutralisera anfallens effekter.<\/p>\n

Genernas roll \u00e4r helt klart betydelsefull \u2013 50 olika slags gener har nyligen kopplats till epilepsi under de senaste tre \u00e5ren1 men hur dessa fungerar i kombination med f\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnans struktur \u00e4r komplext och sv\u00e5rt att definiera.<\/p>\n

Men den goda nyheten \u00e4r att kunskapsutvecklingen p\u00e5skyndar framtagandet av riktade l\u00e4kemedel och st\u00e4rker l\u00f6ftet om att fler terapier kommer att bli tillg\u00e4ngliga. Det viktigaste \u00e4r att f\u00e5 r\u00e4tt behandling och att nya terapier utvecklas f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r personer med epilepsi att leva trygga och fullv\u00e4rdiga liv utan att beh\u00f6va avbryta sina yrken.<\/p>\n

Det finns mycket hopp. Det finns mycket arbete att g\u00f6ra.<\/p>\n

\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi<\/h2>\n

1. Det \u00e4r en st\u00f6rning i centrala nervsystemet<\/p>\n

Epilepsi \u00e4r ett neurologiskt tillst\u00e5nd som utl\u00f6ser onormal hj\u00e4rnaktivitet men det \u00e4r inte
\nett psykiskt tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Statistiken \u00e4r talande: Fler \u00e4n sex miljoner m\u00e4nniskor av den totala befolkningen p\u00e5 850 miljoner i 53 l\u00e4nder i Europa har epilepsi enligt WHO:s statistic,2 med 300 000 nya diagnostiserade fall varje \u00e5r. Epilepsy Alliance Europe anser att upp till 40 procent av patienterna f\u00e5r l\u00e4mplig behandling3.<\/p>\n

Organisationen s\u00e4ger f\u00f6ljande: ”Effekten av epilepsi g\u00e5r l\u00e5ngt ut\u00f6ver anfallen eftersom behandlingsklyftan \u00e4r h\u00f6g, allm\u00e4nhetens f\u00f6rst\u00e5else \u00e4r begr\u00e4nsad och den sociala stigmatiseringen f\u00e5r m\u00e4nniskor med epilepsi att leva i isolering.”<\/p>\n

2. Alla anfall involverar inte kramper; anfallen kan upptr\u00e4da som k\u00e4nslor av fr\u00e5nskildhet eller f\u00f6rvirring.<\/p>\n

Det finns fler \u00e4n 40 olika typer av anfall4 som utl\u00f6ses av pl\u00f6tsliga, intensiva urladdningar av elektrisk aktivitet i hj\u00e4rnan som st\u00f6r de signaler som skickar instruktioner till kroppen. Dessa f\u00f6rvr\u00e4ngda signaler kan provocera fram ett brett spektrum av anfall, fr\u00e5n kramper och minnesf\u00f6rluster till svimning, vilka varar under olika l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Anfallen kommer ofta utan eller n\u00e4stan utan varning och kan best\u00e5 i allt fr\u00e5n lindriga k\u00e4nslor av fr\u00e5nskildhet eller f\u00f6rvirring, domningar eller synst\u00f6rningar till stelhet, ryckande r\u00f6relser och medvetsl\u00f6shet.<\/p>\n

M\u00e4nniskor med epilepsi kan uppleva fler \u00e4n en typ av anfall. Epilepsi tar olika former f\u00f6r varje person och de bakomliggande orsakerna \u00e4r komplexa och sv\u00e5ra att diagnostisera.<\/p>\n

Alla med h\u00f6g feber, l\u00e5ga eller h\u00f6ga blodsockerniv\u00e5er, alkohol- eller drogabstinens eller hj\u00e4rntrauma kan f\u00e5 ett eng\u00e5ngsanfall men det \u00e4r inte epilepsi. Epilepsi diagnostiseras endast n\u00e4r tv\u00e5 eller fler oprovocerade anfall upplevs och en l\u00e4kare anser det sannolikt att fler anfall kan komma att intr\u00e4ffa.<\/p>\n

Att f\u00e5 en diagnos \u00e4r det f\u00f6rsta steget till att kunna hantera tillst\u00e5ndet och f\u00f6r de flesta att komma vidare med sina liv.<\/p>\n

V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen uppskattar att upp till 70 % av m\u00e4nniskor som lever med epilepsi skulle kunna leva helt utan anfall med r\u00e4tt diagnos och behandling.<\/p>\n

3. Vissa m\u00e4nniskor f\u00f6rblir vid medvetande under anfallen medan andra f\u00f6rlorar medvetandet.<\/p>\n

L\u00e4kare delar in anfall efter kategorier f\u00f6r att g\u00f6ra det l\u00e4ttare att ordinera l\u00e4mpliga behandlingar men l\u00e4karna st\u00e5r inf\u00f6r en stor m\u00e4ngd olika symptom. Omr\u00e5det d\u00e4r den intensiva elektriska aktiviteten sker har betydelse f\u00f6r vilken typ av anfall som kommer att intr\u00e4ffa.<\/p>\n

Absensanfall f\u00e5r en att bli uttrycksl\u00f6s eller att inte kunna svara och kan uppfattas som att man ”dagdr\u00f6mmer”. Man kanske inte ens m\u00e4rker sj\u00e4lv att anfallet intr\u00e4ffade.<\/p>\n

Tonisk-kloniska anfall g\u00f6r att ens kropp blir stel och man blir medvetsl\u00f6s, faller ofta bakl\u00e4nges och uth\u00e4rdar en period med muskelspasmer som orsakar ryckande r\u00f6relser.<\/p>\n

Andra slags anfall kan leda till pl\u00f6tsliga ryckningar, eller att kroppen blir slapp f\u00f6r vissa personer. Vissa m\u00e4nniskor drabbas av en kombination av anfall medan andra bara upplever en typ. L\u00e4kare vill ofta om att man ska skriva en anfallsdagbok s\u00e5 att de kan sp\u00e5ra frekvens och andra egenskaper f\u00f6r en klarare diagnos och behandlingsplan.<\/p>\n

4. F\u00f6r 50 % av patienterna \u00e4r orsaken till epilepsin ok\u00e4nd.<\/p>\n

Tydliga orsaker till anfall \u00e4r skador, hj\u00e4rnskador vid f\u00f6dseln, stroke eller infektion men i ungef\u00e4r h\u00e4lften av alla fall \u00e4r det sv\u00e5rt att definiera k\u00e4llan. Hj\u00e4rnan skickar ut ett \u00f6verv\u00e4ldigande antal elektriska signaler f\u00f6r att styra kroppen, och detta komplexa system \u00e4r sv\u00e5rt att analysera.<\/p>\n

Avbildningar med magnetkamera kan identifiera var hj\u00e4rnaktiviteten uppst\u00e5r och ge fler ledtr\u00e5dar till epilepsins ursprung, men orsaken till omkring 50 % av fallen \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ok\u00e4nd.<\/p>\n

5. Epilepsi \u00e4r inte ett psykiskt tillst\u00e5nd.<\/p>\n

De allra flesta m\u00e4nniskor som lever med epilepsi har inte kognitiva eller psykologiska problem. Men forskning har uppskattat att 35 procent av personer med epilepsi lider av depression p\u00e5 grund av sv\u00e5righeten att hantera anfall samt hur det p\u00e5verkar deras personliga och yrkesverksamma liv.<\/p>\n

Att ha epilepsi kan orsaka \u00e5ngest. En forskningsstudie visade att vuxna med aktiv epilepsi hade tre g\u00e5nger h\u00f6gre sannolikhet att rapportera depression \u00e4n de som inte hade epilepsi5.<\/p>\n

Ytterligare forskning har visat att de omr\u00e5den i hj\u00e4rnan som ligger till grund f\u00f6r anfall kan ha en inverkan p\u00e5 hum\u00f6r samt att uth\u00e4rda stigmat av epilepsi och dess negativa inverkan p\u00e5 arbete och relationer kan leda till stress och \u00e5ngest.<\/p>\n

6. Ljusk\u00e4nslighet fr\u00e5n att uts\u00e4ttas f\u00f6r blinkande eller flimrande ljus kan utl\u00f6sa ett anfall hos tre procent av personer med epilepsi.<\/p>\n

Ljusk\u00e4nslig epilepsi kan utl\u00f6sas av lampor som blinkar eller flimrar med en frekvens mellan 16 och 25 g\u00e5nger i sekunden, fast f\u00f6r vissa personer kan det r\u00e4cka med s\u00e5 l\u00e5gt som tre g\u00e5nger i sekunden. Blinkande bilder och m\u00f6nster kan utg\u00f6ras av allt fr\u00e5n cykelljus och julbelysning till TV-sk\u00e4rmar och strobljus.<\/p>\n

Det \u00e4r vanligare hos barn som \u00e4r mellan 7 och 19 \u00e5r. Kvinnor \u00e4r n\u00e5got mer ben\u00e4gna att ha ljusk\u00e4nslig epilepsi \u00e4n m\u00e4n.<\/p>\n

7. Stroke och Alzheimers sjukdom \u00e4r de vanligaste faktorerna som utl\u00f6ser epilepsi hos \u00e4ldre.<\/p>\n

Personer med alzheimer l\u00f6per en f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r epilepsi och de flesta upplever anfall i form av korta perioder av minnesf\u00f6rlust eller brist p\u00e5 repsonsf\u00f6rm\u00e5ga snarare \u00e4n fysiskt uppenbara anfall. Uppkomsten kan bero p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnans struktur som orsakas av celld\u00f6d och hj\u00e4rnans krympning som kommer med \u00e5ldern.<\/p>\n

\u00d6ver hela v\u00e4rlden f\u00f6rv\u00e4ntas antalet m\u00e4nniskor \u00f6ver 65 \u00e5r att \u00f6ka fr\u00e5n nuvarande cirka nio procent till sjutton procent (1,6 miljarder) \u00e5r 2050.<\/p>\n

8. Antiepileptiska l\u00e4kemedel h\u00e5ller tillst\u00e5ndet under kontroll f\u00f6r 70 procent av m\u00e4nniskorna genom att minska den elektriska aktiviteten i hj\u00e4rnans nervceller.<\/p>\n

Det finns fler \u00e4n 20 olika slags antiepileptiska l\u00e4kemedel som l\u00e4kare kan ordinera f\u00f6r att h\u00e5lla epilepsi under kontroll. Dessa botar inte tillst\u00e5ndet utan verkar genom att kontrollera niv\u00e5erna av kemikalier i hj\u00e4rnan som p\u00e5verkar elektrisk aktivitet och potentiella anfall.<\/p>\n

F\u00f6r cirka 60 % av personer med epilepsi kommer det f\u00f6rsta l\u00e4kemedlet som ordineras att stoppa anfallen relativt snabbt, men f\u00f6r vissa personer tar det l\u00e4ngre tid att svara p\u00e5 behandlingen och de kan beh\u00f6va ett annat l\u00e4kemedel6.<\/p>\n

Epilepsi och samh\u00e4lle<\/p>\n

Den personliga och samh\u00e4lleliga b\u00f6rdan \u00e4r enorm men hj\u00e4rnan \u00e4r den minst unders\u00f6kta och f\u00f6rst\u00e5dda delen av m\u00e4nsklig biologi, vilket inneb\u00e4r att framsteg \u00e4r sv\u00e5ra och g\u00f6rs inte lika snabbt som inom andra medicinska omr\u00e5den. Det har varit en l\u00e5ng resa fr\u00e5n att den grekiske filosofen Hippokrates (460-377 f.Kr.) framf\u00f6rde teorin om att epilepsi var kopplat till hj\u00e4rnan till modern teknik som anv\u00e4nder neuroavbildning f\u00f6r en klarare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r neurala funktioner.<\/p>\n

Epilepsi \u00e4r det tredje vanligaste neurologiska tillst\u00e5ndet i Europa efter alzheimer och stroke, och det \u00e4r fortfarande ett tillst\u00e5nd som tvingar fram os\u00e4kerhet och st\u00f6rningar i m\u00e4nniskors liv samtidigt som det \u00e4r en betydande b\u00f6rda f\u00f6r h\u00e4lso och sjukv\u00e5rden.<\/p>\n

Referenser:<\/p>\n

(1) Hebbar M, Mefford HC. Recent advances in epilepsy genomics and genetic testing. F1000Res. 2020; 9: F1000 Faculty Rev-185. Published 2020 Mar 12. doi: 10.12688\/f1000research.21366.1<\/p>\n

(2) World Health Organization. Epilepsy. Accessed January 2021.
\nhttps:\/\/www.who.int\/news-room\/fact-sheets\/detail\/epilepsy<\/p>\n

(3) Epilepsy Alliance Europe. Background. Accessed January 2021. https:\/\/www.epilepsyallianceeurope.org\/about\/background\/<\/p>\n

(4) Epilepsy Society. Epilepsy facts and myths. Accessed January 2021.
\nhttps:\/\/epilepsysociety.org.uk\/facts-and-statistics<\/p>\n

(5) Kobau R, Gilliam F, Thurman DJ. Prevalence of self-reported epilepsy or seizure disorder and its associations with self-reported depression and anxiety: results from the 2004 HealthStyles Survey. Epilepsia. 2006; 47(11): 1915-1921. doi:10.1111\/j.1528-1167.2006.00612.x<\/p>\n

(6) Goldenberg MM. Overview of drugs used for epilepsy and seizures: etiology, diagnosis, and treatment. P T. 2010;35(7):392-415.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Epilepsi \u00e4r ett sjukdomstillst\u00e5nd i centrala nervsystemet som p\u00e5verkar fler \u00e4n 50 miljoner m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver, vilket orsakar fysiskt lidande och emotionell stress samt \u00e4ventyrar f\u00f6rhoppningar och dr\u00f6mmar.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":6836,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":["post-4282","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-epilepsi"],"yoast_head":"\n\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta - Neuraxpharm SE<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Epilepsi \u00e4r ett sjukdomstillst\u00e5nd i centrala nervsystemet som p\u00e5verkar fler \u00e4n 50 miljoner m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver, vilket orsakar fysiskt lidande och emotionell stress samt \u00e4ventyrar f\u00f6rhoppningar och dr\u00f6mmar.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Neuraxpharm SE\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-03-15T10:24:57+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-07-15T11:12:53+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1916\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"824\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Danny Buckland\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Danny Buckland\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/\",\"url\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/\",\"name\":\"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta - Neuraxpharm SE\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg\",\"datePublished\":\"2021-03-15T10:24:57+00:00\",\"dateModified\":\"2022-07-15T11:12:53+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#\/schema\/person\/5e98de21df7792c42f65519659dc4ed1\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg\",\"width\":1916,\"height\":824},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/\",\"name\":\"Neuraxpharm SE\",\"description\":\"A European Leader for the CNS products\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#\/schema\/person\/5e98de21df7792c42f65519659dc4ed1\",\"name\":\"Danny Buckland\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/1a728648f44c72edbe4c3d0925c08b1ec3087349d29145fbceffb6e90fca7904?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/1a728648f44c72edbe4c3d0925c08b1ec3087349d29145fbceffb6e90fca7904?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Danny Buckland\"},\"description\":\"Danny Buckland is an award-winning journalist who writes about health for newspapers, magazines and online outlets across Europe. His work ranges across all healthcare topics with a strong accent on innovation in technology, drug development and system redesign to meet growing challenges. He has produced White Papers and thought leadership articles for a range of clients and charities, moderates panel discussions and generates engaging content.\",\"sameAs\":[\"https:\/\/www.linkedin.com\/in\/danny-buckland-8252a16\/\"],\"url\":\"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/author\/dbuckland\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta - Neuraxpharm SE","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta","og_description":"Epilepsi \u00e4r ett sjukdomstillst\u00e5nd i centrala nervsystemet som p\u00e5verkar fler \u00e4n 50 miljoner m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver, vilket orsakar fysiskt lidande och emotionell stress samt \u00e4ventyrar f\u00f6rhoppningar och dr\u00f6mmar.","og_url":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/","og_site_name":"Neuraxpharm SE","article_published_time":"2021-03-15T10:24:57+00:00","article_modified_time":"2022-07-15T11:12:53+00:00","og_image":[{"width":1916,"height":824,"url":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Danny Buckland","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Danny Buckland","Est. reading time":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/","url":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/","name":"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta - Neuraxpharm SE","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg","datePublished":"2021-03-15T10:24:57+00:00","dateModified":"2022-07-15T11:12:53+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#\/schema\/person\/5e98de21df7792c42f65519659dc4ed1"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/29\/2021\/03\/epilepsy-facts.jpg","width":1916,"height":824},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/atta-saker-du-bor-veta-om-epilepsi-grundlaggande-fakta\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"\u00c5tta saker du b\u00f6r veta om epilepsi: grundl\u00e4ggande fakta"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#website","url":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/","name":"Neuraxpharm SE","description":"A European Leader for the CNS products","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#\/schema\/person\/5e98de21df7792c42f65519659dc4ed1","name":"Danny Buckland","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/1a728648f44c72edbe4c3d0925c08b1ec3087349d29145fbceffb6e90fca7904?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/1a728648f44c72edbe4c3d0925c08b1ec3087349d29145fbceffb6e90fca7904?s=96&d=mm&r=g","caption":"Danny Buckland"},"description":"Danny Buckland is an award-winning journalist who writes about health for newspapers, magazines and online outlets across Europe. His work ranges across all healthcare topics with a strong accent on innovation in technology, drug development and system redesign to meet growing challenges. He has produced White Papers and thought leadership articles for a range of clients and charities, moderates panel discussions and generates engaging content.","sameAs":["https:\/\/www.linkedin.com\/in\/danny-buckland-8252a16\/"],"url":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/author\/dbuckland\/"}]}},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4282","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4282"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4282\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19264,"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4282\/revisions\/19264"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6836"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4282"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4282"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}