{"id":3614,"date":"2021-03-11T11:57:00","date_gmt":"2021-03-11T11:57:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/?page_id=3614"},"modified":"2023-05-24T09:39:11","modified_gmt":"2023-05-24T09:39:11","slug":"schizofreni","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.neuraxpharm.com\/se\/storningar\/schizofreni\/","title":{"rendered":"Schizofreni"},"content":{"rendered":"\t\t
Schizofreni \u00e4r ett allvarligt och l\u00e5ngvarigt tillst\u00e5nd som p\u00e5verkar hur en person t\u00e4nker, k\u00e4nner, agerar, umg\u00e5s med andra m\u00e4nniskor, uttrycker k\u00e4nslor och uppfattar verkligheten.<\/p>
N\u00e4r din v\u00e5rdpersonal har best\u00e4mt dina specifika behov kan de ge r\u00e5d om den produkt som b\u00e4st passar dina behov och ditt tillst\u00e5nd.<\/p>
L\u00e4s mer om dess orsaker, symtom och behandlingar.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Schizofreni \u00e4r en allvarlig, kronisk psykisk sjukdom som orsakar en rad psykologiska symtom och kan inneb\u00e4ra att den drabbade inte alltid kan skilja sina egna tankar och id\u00e9er fr\u00e5n verkligheten. Det kan leda till problem p\u00e5 jobbet, i skolan och i relationer. Personer med schizofreni kan bli tillbakadragna och tycks tappa kontakten med verkligheten, vilket kan orsaka oro f\u00f6r den ber\u00f6rda individen s\u00e5v\u00e4l som f\u00f6r familjemedlemmar och v\u00e4nner.<\/p>
Det finns inget k\u00e4nt botemedel och utan behandling kan symtomen p\u00e5 schizofreni vara l\u00e5ngvariga och funktionsneds\u00e4ttande. Men effektiva behandlingar finns tillg\u00e4ngliga f\u00f6r att hj\u00e4lpa individer att hantera sina symtom, att minska risken f\u00f6r \u00e5terfall och att kunna njuta b\u00e4ttre av det dagliga livet.<\/p>
Det finns m\u00e5nga missuppfattningar om schizofreni, de flesta som drabbas \u00e4r dock inte farligare eller v\u00e5ldsammare \u00e4n m\u00e4nniskor i allm\u00e4nhet.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Schizofreni \u00e4r den term som anv\u00e4nds f\u00f6r en rad psykiska st\u00f6ringar inom samma spektrum s\u00e5som::<\/p>
Tillst\u00e5nd relaterade till schizofreni inkluderar schizoaffektivt syndrom, vilket inkluderar delar av b\u00e5de schizofreni och f\u00f6rst\u00e4mningssyndrom. Symtomen f\u00f6r schizoaffektivt syndrom kan vara paranoida tankar, vanf\u00f6rest\u00e4llningar eller hallucinationer, koncentrationssv\u00e5righeter, depression, problem med s\u00f6mn och aptit samt socialt tillbakadragande.<\/p>
Andra relaterade st\u00f6rningar inkluderar vanf\u00f6rest\u00e4llningssyndrom,[1]<\/sup><\/a> kortvarig psykos,[2]<\/sup><\/a> schizofreniformt syndrom[3]<\/sup><\/a> och psykos[4]<\/sup><\/a>.<\/p> [1]<\/sup><\/a> Bebbington P, Freeman D. Transdiagnostic Extension of Delusions: Schizophrenia and Beyond. Schizophr Bull<\/em>. 2017;43(2):273-282. doi:10.1093\/schbul\/sbw191<\/p> [2]<\/sup><\/a> Miller JN, Black DW. Schizoaffective disorder: A review. Ann Clin Psychiatry<\/em>. 2019;31(1):47-53.<\/p> [3]<\/sup><\/a> Rebok F. Tratamiento farmacol\u00f3gico del trastorno esquizoafectivo, el trastorno esquizofreniforme y el trastorno psic\u00f3tico breve [Pharmacological treatment of schizoaffective disorder, schizophreniform disorder and brief psychotic disorder]. Vertex<\/em>. 2012;23(104):287-298.<\/p> [4]<\/sup><\/a> Chan V. Schizophrenia and psychosis: diagnosis, current research trends, and model treatment approaches with implications for transitional age youth. Child Adolesc Psychiatr Clin N Am<\/em>. 2017;26(2):341-366. doi:10.1016\/j.chc.2016.12.014<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Schizofreni drabbar 20 miljoner m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver,[1]<\/sup><\/a> eller en procent av befolkningen i alla kulturer. Det p\u00e5verkar lika m\u00e5nga m\u00e4n som kvinnor men uppkommer ofta senare hos kvinnor \u00e4n hos m\u00e4n[2]<\/sup><\/a>.<\/p> [1]<\/sup><\/a> GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017 [published correction appears in Lancet. 2019 Jun 22;393(10190):e44]. Lancet<\/em>. 2018;392(10159):1789-1858. doi:10.1016\/S0140-6736(18)32279-7<\/p> [2]<\/sup><\/a> Schultz SH, North SW, Shields CG. Schizophrenia: a review. Am Fam Physician<\/em>. 2007;75(12):1821-1829.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Sv\u00e5righetsgraden av schizofreni och dess symtom varierar fr\u00e5n person till person, och det kan verka som att symtomen f\u00f6rb\u00e4ttras och f\u00f6rv\u00e4rras i cykler som kallas \u00e5terfall och remission. Vissa m\u00e4nniskor har bara en enskild psykotisk episod, medan andra m\u00e4nniskor har m\u00e5nga episoder under en livstid men lever relativt normala liv mellan episoderna. Andra kan ha mer problem \u00f6ver tid att fungera och upplever inte s\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttring mellan kraftiga psykotiska episoder.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Symtomen f\u00f6r schizofreni kallas i allm\u00e4nhet antingen positiva (eller psykotiska, baserade p\u00e5 icke-verklighet), negativa (avsaknad av n\u00e5got), kognitiva eller desorganiserade.<\/p> Positiva symtom inkluderar:<\/p> Negativa symtom inkluderar:<\/p> Kognitiva symtom inkluderar:<\/p> Desorganiserade symtom inkluderar:<\/p> Vid kataton schizofreni kan den som drabbas sluta tala[1]<\/sup><\/a> och kroppen kan vara fixerad i en position under en mycket l\u00e5ng tid.<\/p> [1]<\/sup><\/a> Cha HY, Yang SJ. Anti-inflammatory diets and schizophrenia. Clin Nutr Res<\/em>. 2020;9(4):241-257. doi:10.7762\/cnr.2020.9.4.241<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Schizofreni kan utvecklas l\u00e5ngsamt, ofta under ton\u00e5ren, och kan av olika sk\u00e4l initialt vara sv\u00e5rt att diagnostisera.<\/p> Den vanligaste \u00e5ldern att drabbas av schizofreni \u00e4r tidig vuxen \u00e5lder och man m\u00e5ste uppleva symtomen i minst sex m\u00e5nader f\u00f6r att en diagnos ska kunna st\u00e4llas. M\u00e4n med schizofreni kan b\u00f6rja uppleva symtom i slutet av ton\u00e5ren eller i b\u00f6rjan av 20-\u00e5rs\u00e5ldern, medan symtom kan uppst\u00e5 senare f\u00f6r kvinnor, upp till b\u00f6rjan av 30-\u00e5rs\u00e5ldern.<\/p> Det finns tre faser av schizofreni: det begynnande stadiet, det akuta\/aktiva stadiet och residual\/\u00e5terh\u00e4mtningsstadiet. Det begynnande (eller \u201dprodromala\u201d) stadiet kan p\u00e5g\u00e5 n\u00e5gra dagar, men kan \u00e4ven faktiskt forts\u00e4tta i flera \u00e5r. Brist p\u00e5 en specifik utl\u00f6sare inneb\u00e4r att det begynnande stadiet kan vara sv\u00e5rt att identifiera, och beteendef\u00f6r\u00e4ndringarna kan vara subtila.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Symtom f\u00f6r m\u00f6jlig schizofreni kan utg\u00f6ras av f\u00f6r\u00e4ndringar i hum\u00f6r och socialt tillbakadragande,[1]<\/sup><\/a> vilket betyder att tillst\u00e5ndet l\u00e4tt kan misstolkas som en typisk \u201dton\u00e5rsfas\u201d. Brist p\u00e5 motivation, s\u00f6mnst\u00f6rningar, koncentrationssv\u00e5righeter, \u00f6kat temperament, problem i relationer och sv\u00e5righeter i skolan \u00e4r alla symtom som kan upptr\u00e4da hos ton\u00e5ringar n\u00e4r tillst\u00e5ndet utvecklas.<\/p> De som lider av schizofreni kan uppleva en psykos, vilket ofta leder till deras diagnos. Hum\u00f6rsv\u00e4ngningar och \u00f6kade sv\u00e5righeter att fungera socialt kan visa sig f\u00f6re den f\u00f6rsta psykosen.<\/p> De som har tillst\u00e5ndet kan uppt\u00e4cka att deras symtom ibland \u00e4r allvarliga och ibland inte \u00e4r lika allvarliga.<\/p> [1]<\/sup><\/a> Lieberman JA, Perkins D, Belger A et al. The early stages of schizophrenia: speculations on pathogenesis, pathophysiology, and therapeutic approaches [published correction appears in Biol Psychiatry 2002 Feb 15;51(4):346]. Biol Psychiatry<\/em>. 2001;50(11):884-897. doi:10.1016\/s0006-3223(01)01303-8<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Det \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande inte k\u00e4nt vilken exakt kombination av faktorer som orsakar schizofreni. Nuvarande behandling fokuserar p\u00e5 att effektivt hantera symtom och hj\u00e4lpa dem med tillst\u00e5ndet att leva ett normalt liv.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Den exakta orsaken till schizofreni \u00e4r ok\u00e4nd, men det \u00e4r troligtvis kopplat till en kombination av gener och milj\u00f6.<\/p> Man tror att vissa m\u00e4nniskor l\u00f6per st\u00f6rre risk att utveckla schizofreni och att s\u00e4rskilda situationer kan utl\u00f6sa tillst\u00e5ndet, till exempel en stressande h\u00e4ndelse eller missbruk av droger.<\/p> [1]<\/sup><\/a> Caso JR, Balanz\u00e1-Mart\u00ednez V, Palomo T, Garc\u00eda-Bueno B. The microbiota and gut-brain axis: contributions to the immunopathogenesis of schizophrenia. Curr Pharm Des<\/em>. 2016;22(40):6122-6133. doi:10.2174\/1381612822666160906160911<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t \n\t\t\t\t\t\tSchizofreni \u00e4r inte \u00e4rftligt utan snarare genetiskt - vilket betyder att en kombination av gener snarare \u00e4n en enskild gen utg\u00f6r en faktor f\u00f6r huruvida tillst\u00e5ndet kommer att utvecklas. \t\t\t\t\t<\/p>\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Schizofreni kan drabba m\u00e4nniskor \u00f6verallt i v\u00e4rlden, oavsett etnicitet eller kultur.<\/p> Schizofreni kan diagnostiseras i barndomen men detta \u00e4r relativt s\u00e4llsynt[1]<\/sup><\/a>. Tidig debut av schizofreni upptr\u00e4der vanligtvis vid en \u00e5lder mellan 13 och 18 \u00e5r. Det \u00e4r extremt s\u00e4llsynt att en diagnos st\u00e4lls f\u00f6r n\u00e5gon under 13 \u00e5r. M\u00e4n kan uppleva symtom tidigare \u00e4n kvinnor \u00e4ven om alla k\u00f6n drabbas av tillst\u00e5ndet i samma utstr\u00e4ckning. Det \u00e4r troligt att ju tidigare symtomen uppst\u00e5r desto allvarligare blir schizofrenin.<\/p> [1]<\/sup><\/a> Remschmidt H, Theisen FM. Schizophrenia and related disorders in children and adolescents. J Neural Transm Suppl<\/em>. 2005;(69):121-141. doi:10.1007\/3-211-31222-6_7<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t Hur l\u00e4nge en person kan leva med schizofreni beror p\u00e5 olika faktorer, bland annat sv\u00e5righetsgraden f\u00f6r ens schizofreni och hur v\u00e4l behandling fungerar f\u00f6r en. De som lever med tillst\u00e5ndet kan sannolikt leva relativt normala liv tillsammans med familjen om behandling ges. P\u00e5 l\u00e5ng sikt kommer personer med schizofreni sannolikt inte att beh\u00f6va bo i psykiatriska bost\u00e4der. Forskning p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra behandlingar.<\/p> Schizofreni f\u00f6rekommer ofta tillsammans med andra tillst\u00e5nd s\u00e5som psykos, diabetes och hj\u00e4rtsjukdomar. P\u00e5 grund av detta har de med schizofreni mellan 15 och 25 \u00e5r l\u00e4gre f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd \u00e4n den allm\u00e4nna befolkningen[1]<\/sup><\/a>. M\u00e4nniskor med schizofreni l\u00f6per tv\u00e5 till tre g\u00e5nger st\u00f6rre risk att d\u00f6 tidigt \u00e4n den allm\u00e4nna befolkningen[2]<\/sup><\/a>.<\/p>Hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor har schizofreni?<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Symtom<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Vilka \u00e4r symtomen f\u00f6r schizofreni?<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Vilka \u00e4r stadierna av schizofreni?<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Vilka \u00e4r de tidiga tecknen p\u00e5 schizofreni?<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Orsaker, riskfaktorer och f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Vad orsakar schizofreni?<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\u00c4r schizofreni \u00e4rftligt?\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/h4>\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Vem drabbas av schizofreni?<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
Hur l\u00e4nge kan du leva med schizofreni?<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t